söndag 22 december 2013

Vintersolstånd och Diamond Fuji

När jag vaknade får jag erkänna att jag inte var så pepp att ge mig upp i bergen och vandra. Dels för att det var kallt men även för att det var månader sen jag bara stannade hemma en ledig dag och tog det lugnt...

Men envis som jag e så stoppade jag i mig lite frukost i alla fall och gav mig iväg på cykeln mot Omiya station, planen var att stanna förbi på Big Kamera och köpa en tv innan jag fortsatte mot Mt. Takao-san och Diamont Fuji. Det händer ju bara en gång per år och då kan man väl inte låta latheten ta överstyd, eller hur?!

Blev inte riktigt den TVn jag hade tänkt utan blev en som var lite dyrare men butiksbiträdet prutade ner priset så pass att det var svårt att motstå! Bildskärpan var dessutom betydligt bättre! I japan kan man nämligen pruta i t.ex elektronikaffärer, och för de som är skickliga kan det gör en väsentlig skillnad i plånboken!

Sen var det dags att bege sig av mot bergen! Vädret kunde inte vara bättre med klar himmel, 10 grader och sol!



När man ska ta sig upp för Takao-san så kan man göra det på flera olika sätt. 3 olika vandringsleder tills fots, med en rope-way eller en rail-car. Själv gillar jag motion och natur så jag valde att även denna gång att gå men tog en annan rutt.

Förstod på en kollega att dessa små statyer har
i uppggift att skydda trafikanter från olyckor
Vandringsled 6, via The Biwa Waterfall
Uppfriskande!

 För mig är naturen viktigt, det är mitt sätt att bli av med stress.
Därför älskade jag att bo i Nyfors trots sitt dåliga rykte, jag hade nämligen enbart 5 min till en skog med elljusspår! Så jag kunde utan problem ge mig ut nästan varje morgon för att ladda om mina batterier. Det har inte riktigt varit så enkelt sen jag kom hit...

Först med inflammationen i tandkött som typ lamslog mig i 2 veckor, sen typ 3 veckors förkylning har satt lite käppar i att ge sig ut att springa. Sen får jag väl erkänna att betongen i Ikebukuro inte lockade allt för mycket! Nu bor jag utanför betongen men det finns ändå inget ställe så bra som kronskogen i närheten.

Så! När jag kom ut på vandringsled sex stannade jag upp och bara lyssnade på det porlande vattnet, fåglarna, vindens bris i träden... det kändes nästan som att födas om på nytt! Det var ett uppvaknade för mig, insåg verkligen hur mycket jag behöver de stundera och ska försöka se till att unna mig själv mer sådant i fortsättningen.


Mot toppen!


En sinnesfröjd för själen, borde kanske bli nunnan
i alla fall?

Minimalt men faktiskt lite snö i alla fall! Det
finns inte nere på "normal" markhöjd kan jag säga!

Det tog även denna gång lite mer än 1 timma, och då stannade jag dessutom vid vattenfallet på vägen och bad för god fortsättningen för mig och min när och kära resten av året.

The Biwa waterfall
 Bad? Men hon är väl inte religös? Tänker ni säkert nu, i alla fall ni som känner mig! Och nej, jag är inte religiös! Men här så behöver man inte vara religiös för att gå till ett tempel och önska sig något. De flesta Japanerna, precis som vi Svenska för den delen, besöker dessa platser då det mer kommit att bli kultur och seder än av religiösa skäl.

Väl uppe på toppen bestämde jag mig för att äta äkta Soba med vilt-odlade grönsaker. Denna rätt kan i princip bara ätas uppe bland bergen och skiljer sig lite från den man äter på restaurang. Jag valde nåt som heter "tsukimi" soba vilket betyder "se på månen" soba. Nudlarna kommer i soppa med grönsaker som vanligt men har ett ägg i mitten som då representerar månen.

Tsukimi Soba

Med mat i magen var jag äntligen redo att se Diamond Fuji! Det var dock 1½ timma kvar så ställde mig i massan av kameramän och picknikare!

Kamerorna är redo!

I väntans tider är det gött med lite picknick!

Allt eftersom tiden gick samlades mer och mer folk
 När klockan blev ca 16:10 var det äntligen efter lång väntan dags! Alla stod beredda med fingret på avtryckarknappen på kameran, inställningarna var såklart satte sedan länge! Och i en utrbredd kör hörde man folk säga "åååh", "aaaah", "så vackert" osv.

Och det var verkligen vackert! Det var riktigt mäktigt att se detta fenoment som uppträder på just denna dag och varade i knappa 3 min. Jag blev själv alldeles till mig och fick nästan tårar i ögonen...

Diamond Fuji

Fenomenet är över och allt som lämnades kvar är siluetten av
mäktiga Mt Fuji.

Tempel området visar sig verkligen från sitt bästa sida
när det skymmer

Tokyo
Dock är det inte bara Diamond Fuji som sker på dagen för vintersolståndet. Den vanlige gemene Japanen, de flesta i alla fall, har i skurna bitar av Yuzu (typ som en lite citron men inte lika sur i smaken). Dessutom äter man kokt pumpa, gottis!
Dessa saker görs, om jag har förstått det rätt, för att man ska få fortätta vara frisk och stark.

Kokt Kabocha
Efter att ha spenderat vintersolståndet i en sådan japansk anda som bara går gick jag nöjd, glad och med en uppfriskad själ till min varma mjuka säng...

Godnatt!

3 kommentarer:

  1. Fantastiskt fint sken över Fuji. Det skadar inte med lite bön och eftertanke mellan varven.
    Förresten så är upplevelser som den vid Fuiji nästan sakrala. Något som griper in i själen.
    Människorna behöver sådant också.
    Med bön om god hälsa för dig och dem som står dig nära. //B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att naturen själv skapat något så fantastiskt griper verkligen tag i själen! Nästa mål är att se gryningen från toppen av Fuji i sommar. Det tar ca 2 dagar att ta sig till toppen och många måste avbryta efter hälften pga "tryck-sjuka", de klarar inte av tryckförändringen i luften...Hoppas jag klarar mig! Annars få jag väl försöka året därpå igen!

      Detsamma till dig min vän! kram!

      Radera
  2. Du får gå sakta och hela tiden tryckutjämna så som man gör när man dyker. Det kanske hjälper.
    Jag tror du fixar det för du är tillräckligt jävla envis. /B

    SvaraRadera