I jakten efter ett hem

Åter igen vaknade jag av den vassa smärtan i kinden vid fem-tiden. Försökte självklart somna om men det var lättare sagt än gjort, stod i alla fall ut till kl . Att äta frukost sen var nästa utmaning! För även om medicinen jag fått är dunder och tar bort i princip alla smärta så ska den ätas 30 min efter intagen måltid. Suck! Lyckades iaf få i mig lite yoghurt å banan, men det var knappt. Lite som en gammal tant, haha!

Schemat för dagen var fullspäcket med besök till kommunhuset för att regristrera mig, öppna bankkonto samt åka till Omiya och börja titta på lägenheter. Då jag har haft turen att bli anställd av ett riktigt bra företag så hade de anordnat så att en "Relocation agency" skulle skicka en av sina agenter för att hjälpa mig med all formalia, skulle säkert klara det själv men ibland är det skönt att vara lat och ta emot hjälp när den erbjuds. 

Väl på kommunhuset fick vi erfara något av den typiska japanska principfastheten. Eftersom jag bott i Japan tidigare som utbytesstudent ville de kolla i sina system så att jag inte låg kvar som boende i Gifu, men just denna dagen när vi var där hade de strul med sitt datasystem. Enligt både hon som hjälpte mig och hennes chef, har de aldrig någonsin varit med om detta innan, och då är det deras jobb att hjälpa utlänningar som mig、 och de gör detta näst intill dagligen. 

Min agent förklarade att vi behövde ordna med regristeringen idag men de sa att det var absolut omöjligt och bad oss återkomma nästkommande dag. Kunde de inte bara ringa till Ward office i Gifu och be dem kolla i sina sytem? Absolut inte! I japan följer man protokollet stenhårt och går det inte att göra som man ska så gör man det inte. Denna principfasthet kan upplevas otroligt irriterande emellanåt och den har både sina fördelar och nackdelar. Fördelen är att de inte gör en massa undantag för var och en, vilket gör att saker fungerar som de ska, det blir inte en massa misstag och misstolkningar på vägen. 

Vi lyckades i alla fall lösa så att vi kan gå tillbaka imorgon. I och med att regristrering på Ward Office är grunden till i princip allt kunde vi inte heller gå till banken utan får ta även det imorrn. 

Men、 Jag kunde åtminstone kolla på lägenheter! 

Hade några timmar till övers och hittade ett ställe med ラーメン(Ramen, ursprungligen en nudelsoppa från Kina som Japan har "Japaniserat"). Det var min favorit, 博多ラーメン(Hakata-ramen) från 福岡(Fukuoka, en stad i södra Japan). Den var inte lika grym som den jag åt i Fukuoka 2011 men den var inte långt ifrån!

Mr. Funbashi plockade upp mig på hotellet och körde mig hela vägen till Omiya för att visa mig fyra lägenheter som han hade hittat, och som uppfyllde mina önskemål...någorlunda i alla fall...

Bilresan kändes lite udda och han ställde en massa frågor som vilka länder jag varit i, vad jag tycker om japanska pojkar, vad jag gillar för mat osv. Dels tror jag han var nyfiken för han vill själv bo utomlands en dag, men så ville han säkert även socialisera. Den konstigaste frågan fick jag dock på vägen hem, han frågade om jag gillar Public bath där kvinnor och män badar ihop. Fanns det en baktanke med den frågan må tro? Haha!

Kök

Rum i västerländsk stil

Rum i Japansk stil

Jag gillade verkligen den första lägenheten och den var perfekt på alla sätt utom att den hade handfatet i samma rum som badkaret, vore så mycket skönare att ha det separat! Vi ska kolla på fler förslag på lördag, sen får väl jag sätta mig och grunna på vad som är ett måste och vad som är önskvärt. Men det är svårt, att välja ett hem! Framförallt när man som jag ser framför sig precis vad det är man vill ha.

Men skam den som ger sig! Har jag kommit såhär långt ska jag väl inte falla på lägenhetsletande!