Julmarknad i Tokyo

Idag har jag varit på julmarknad!
Vaknade dock upp imorse och var på nytt igen tokförkyld, antar att det beror på omställningen med flytten igår, och att lägenheten var ganska kall jämfört med den jag bodde i Ikebukuro.

I alla fall! Svenska Ambassaden anordnar varje år en julmarknad med julfika, lotteri, fiskdam, folkdans och Lucia. Ett otroligt trevligt initiativ måste jag säga! Dessutom är det ännu trevligare att pengarna de får in från lotteri försäljningen går till olika väländamål och iår, precis som förra året, så gick pengarna till de katastrofdrabbade efter Tsunamin 2011 i norra Japan. I resten av världen är denna katastrof mer eller mindre passé, förutom att det skrivs om Fukushimas fortsatta problem ibland, men precis som efter Tsunamin i Thailand så är det fortfarande massor som behöver göras! För att inte tala om alla de som bor i temporära baracker för att de inte kan återvända till sina hem i Fukushima eller i en radie på 30km (eller är det 20) från kärnkraftsverket.

Fiskdam, vilken nostalgi!

Ingen riktigt marknad utan lotter!

Jultomten hade bemödat sig att komma
ända från Nordpolen till solens rike för
en dag

Hantverk i trä, kan det bli mer svenskt?

Det var som sagt mysigt men det kändes lite svårt att få till den där riktigt julstämningen eftersom det var 13 plusgrader och sol. Så det kändes mer eller mindre som ett jippo men men, det var skoj i vilket fall som helst!

Köttbullar med lingonsylt

Söta små nissar som server korv med bröd

Julfika! Det var gott må jag säga!

En smörgås med sedemera svenska smaker.
Gravad lax, dill och gravlax-sås

Det mest roliga var nog den lilla grupp japaner som dansade svensk folkdans. De var väl en grupp på ca 15 personer som är med i någon form av klubb/cirkel dit de går för att lära sig svensk folkdans. De var väldigt söta i sina svenska folkdräkter!

Nyckelharpa, inte ens vanligt
att se inom Sveriges gränser.
I alla fall inte i mina trakter...

Traditionell dans i ring, dock inte runt granen....

 

Nu är det jul, här i svårt hus...tralalalala....

Jag hade lovat min vän Kiyo att köpa lotter till hennes mor för nyårslotteriet så efter julmarknaden tog jag mig vidare till Ginza där lotterna säljs. Å du vale mig om jag fick en chock när jag kom ut från stationen och gick för att köpa dem! Kön var hur lång som helst! Men Kiyo och hennes mor är alltid så snälla mot mig så jag ville göra det lilla jag kunde för dem så ställde mig snällt längst bak. 1½ timma senare hade jag äntligen lotterna i min hand! Passade på att köpa 5st till mig själv...undrar om man kan ha sådan tur att man vinner nåt? haha!

Kön som fortsatte i all oändlighet!

Jag hade redan innan på förväg bestämt att jag skulle bege mig till den bar jag brukade gå till i Ikebukuro innan jag åkte hem, och hade därför på julmarknaden köpt julmust och gravad lax med hovmästarsås i present. Så envis som jag e trotsade jag feberkänslan i kroppen, slängde i mig en skål ramen, och gick till baren! Aya-san (ägaren) blev grymt glad och tyckte det var väldigt gott! Så det var ett väl värt besök men det blev dock inget starkare än te för min del denna kväll, men det gör mig ingenting (^^)

Hoppas man är lite piggare imorrn, med ny arbetsvecka och allt!

Flytt!

Yes, lördag! och dags för flytt!
Vaknade kl 5 och detta är vad jag säger hejdå till, lite vackert ändå!

Flytten skedde inte förrän på eftermiddagen så hade en lugn och skön förmiddagen där jag kunde plocka och städa i lugn och ro. lämnade dock två av mina väskor i ett skåp på stationen i förväg, då de inte skulle få plats i Mr. Funabashis lilla bil!

Leveransen av alla vitvaror och min säng gick smärtfritt så nu har jag åtminstone det absolut nödvändigaste för att kunna starta upp ett liv. Måste nog skaffa nåt att äta från och med dock...

Fixade ordning min futon och en sak de ska ha cred för är att det i varje hörn på påslakanet, samt i mitten av varje sida, sitter det två små snören som man knyter och fäster i täcket, vilket gör att täcket inte trillar ner och blir till en klump i fotändan. Riktigt najs!

I övrigt är det kallt så nu ska jag hoppa ner i min varma futon och sova för imorrn är det dags för nya äventyr! Godnatt!

mmm, värme!

I flykt från betongen

Imorrn är det flytt!
Men som jag skrev i ett inlägg för en vecka sen (När tiden inte räcker till) så var förra helgen fullspäckad! Jag begav mig bort från stadens betong-djungel ett tag och det var skönt må jag säga!

En stor fördel, och även nackdel när man försöker vara nyttig, är att det finns convience-stores överallt i alla hörn och de har öppet dygnet runt. Dessutom kan man hitta otroligt intressanta saker i deras sortiment, en del är överraskande goda medan andra bara är rent ut sagt vidriga. En av de mindre goda saker jag har testat, för jag kan inte låta bli när jag hitta nåt udda, var drickbar vaniljsås. Det är inget skämt! De har alltså tagit fullt normal, tjock, fluffig vaniljsås och säljer som dryck! Och visst har man tänkt många ggr som barn när man ätit äppelpaj med vaniljsås att man vill hälla i sig hela skålen med sås, men efter att ha testat var det ärligt talat ingen höjdare!

För er som älskar vaniljsås e detta en dröm!

Desto godare var detta bröd. Som svensk är det lätt att missta detta för saffransbröd då det har samma gula färg, men det är gjort på sötpotatis. Otroligt gott och något som jag äter ganska ofta som mellanmål.

Bröd gjort på sötpotatis med mosad sötpotatis-fyllning

Tog mig även en liten avstickare till en närliggande spelhall innan det var dags att starta dagens planer!

Det är inte ofta men denna gång vann jag precis det jag ville ha!
En speldosa med musik frånTonari no Totoro

Känns väl exklusivt att shoppa på "Haricots Verts"? haha!

Utflykten på lördagen med min kollego till te-ceremoni var väldigt rolig! Har varit på te-ceremoni förut men då som utländsk turist. Denna gång deltog jag som en helt vanligt person med intresse för ceremonin helt enkelt. Dock kan jag inte alla steg och procedurer så min kollega fick viska lite fint och hjälpa mig, tur som är så var de andra äldre damerna väldigt förstående att denna vita unga flicka inte hade stenkoll på hur allt skulle göras! haha!


För de som trodde att det var så enkelt som att man bara träffas och tar en kopp te så är de ute på fel spår! Nästan ingenting med traditionella anor i Japan "bara görs". Inte ens att ta ett bad görs utan utan en speciell ritual, i våra ögon sett, för dem är det ju en normal procedur.

Teceremoni
(http://www.epochtimes.se/articles/2011/08/31/21959.html)

Det är mycket vördnad och respekt vid en te-ceremoni. Respekten visas både mot de som gör teet, övriga deltagare och porslinet (te-koppen) man dricker ur. Medan man gör detta ska man sitta i den japanska traditionella seizan.

Seiza
(http://kendosa.blogspot.jp/2011/08/beginners-course-from-home-week-1-part.html)

Detta känns i benen efter ett tag vill jag lova och fötterna domnar till slut helt bort. Denna gång satt jag i ca 1 timma och det okej, men hade ingen känsel i fötterna!

Efter ceremonin åkte vi in till Omya-city och hon visade mig några roliga affärer, som pricken över i:et fick jag äntligen tag på Annas pepparkakor! Lyckan var gjord!

Vi hade riktigt trevligt och jag hade gärna fortsatt hänga med henne, även om hon är ganska mycket äldre än mig och vi lever helt olika sorters liv, så har vi en del gemensamt och roligt ihop. Men som jag nämnt hade gjort planer att gå på ett så kallat Off-kai (Off står för offline och Kai är möte, med andra ord att man ses i verkliga livet). Ett off-kai är en sammankomst av folk som är intresserade av att träffa någon, ofta i syfte att hitta en dejt men man kan likväl bara vara ute efter att finna vänner med ett gemensamt intresse. Den gemensamma nämner i detta off-kai är att vi alla är gay och vill lära känna andra med samma läggning.

På ett sätt är det det som speed-dejting, men håller på i 2½ timma och man roterar inte runt och tvingas prata med alla utan man går dit (oftast hålls det på en bar) och man dricker lite, äter och pratar. Umgås avslappnad helt enkelt!

Det var en spännande upplevelse och jag fick några nya vänner, dock träffade jag ingen som det slog lite gnistor om. Nästa gång kanske?

Söndagen var min, och bara min att göra vad jag ville med.
Jag hade i förväg bestämt mig för att åka till Nitori, ett möbelvaruhus, som låg ca 4½ km från Omiya station, för att köpa en futon (japansk säng) inför morgondagens flytt. Eftersom jag ännu inte kunnat skaffa en cykel blev det till fots, men med 13 grader och sol var det bara ljuvligt!

Välkommen till Omiya

Även här har det blivit höst....

Framme, Nitori!

Man kände sig väldigt hemma och bekant inne på Nitori, det påminner väldigt mycket om Ikea nämligen! Dock med ett mindre färgglatt sortiment! Nog för att jag gillar enkel och naturlig design men till och med jag finner Nitori's kartong bruna färgskala väldigt tråkig. Så ingen shopping med andra ord!

Efter en snabb sökning på google maps insåg jag att det faktiskt bara var 3½ km till min blivande lägenhet så jag bestämde mig för att ta en trip dit och utforske den närliggande mataffären och området!

Men först lunch!

Tonkatsu (panerat och friterat fläsk) med ris, miso-soppa,
pickles och kål.

Det var en skön promenad och nåt jag verkligen reflekterade över var att jag för första gången på länge kunde njuta av en lugn tystnad och enbart höra fågelkvitter!

Gammalt i en modern värld

Promenad utefter en närliggande å

Efter 20min promenad ungefär kom jag äntligen fram till mitt framtida kvarter!

Go Nisshin!

Ingen skyskrapa så långt ögat når!

Mitt hus! Det är min balkong som är överst
till vänster på översta våningen.

Det var på det hela daget en otroligt skön dag och promenaden mina kvarter gjorde mig ännu mer otålig och den här veckan har varit en enda lång väntan på att äntligen få flytta in i mitt egna hem!

Tokyo motor show

En fördel med att jobba i den branschen jag gör är att vi hade turen att få åka på Tokyo Motor Show som en liten business trip, dessutom fick alla anställda biljetterna gratis också.

Detta var första gången för mig som jag överhuvudtaget var på en bilmässa och jag får erkänna att det var som jag förväntade mig i princip. En massa nypolerade blanka bilar med söta tjejer som posa framför eller bredvid huven. En kollega berättade för mig att de finns de som går på mässan enbart för att fota de söta tjejerna och inte alls bryr sig om bilarna...

Bilen är fin....eller?

Den här med...eller?

Vi började såklart vår tur hos våra egna, lojalitet!

Den senaste i produktportföljen, Quester

Volvo var såklart på plats intill UD Trucks

Säger då det, motorer...

Jag är väl inget jättestort fan av bilar, motorer osv. Och jag erkänner utan vidare att jag hade aldrig åkt om det inte hade varit att vi fått biljetterna via jobbet. Men dels var det kul att hitta på nåt med kollegorna, komma ifrån kontoret samt se de olika företagens konceptbilar. Toyota imponerar som vanligt när det kommer till nytänkande utanför ramarna med deras FV2.

FV2

En bil som känner av dina känslor. Dock är det lite läskigt att de framhäver att vem som helst kan köra den eftersom den kör själv vilket gör den lämplig för även yngre barn. Där håller jag väl kanske inte med! Men så är det också bara en konceptbil! Nedan följer några fler lustig konceptbilar från diverse företag.

Strand och campingbil

Någon form av compact-car. Det fiins faktiskt
plats för två!

Tre-hjuling

 Min lilla älsklingsbil fanns såklart på plats men dock inte i de färger jag villa, mörklila och svart.

Men inte bara framtiden var representerad, fanns även lite old school.

En av Izunes första lastbilar

En riktig goding! Give me!

Och vad vore Japan utan Hello Kitty och Doraemon?

Skymtar ni rosetten?

Yes, Hello Kitty is the driver!

Komplett Hello Kitty design, till och med
tanklocket!

Doraemon!

Några saker det lilla innovativa barnet i mig gillade var dessa två. En bil framtagen för familjer med rullstolsburna samt en stor familjebil med extra säten i bagage-utrymmet vid behov.

Inbyggd ramp

Plats för rullstolen

Två fällbara extra säten i bagageutrymmet.
Kan vara praktiskt!

I övrigt finns det inte så mycket å säga om Showen tror jag.
Dock var den för stor! Vi kom dit vid 14 och var kvar till 19-19:30. Man kände sig ganska mör måste jag säga! Vi avslutade dock kvällen, trots våra trötta huvuden och fötter med att gå och käka tillsammans på en närliggande Hawaii restaurang. Det var trevligt men ingen kulinarisk upplevelse. Blev dock förvånad över menyn som mest bestod av Stekar och hamburgare, men eftersom Hawaii tillhör USA kanske det tillhör det Hawaiianska köket?

Lite vacker Illumination i taket,. Finns överallt
nu när det är jul. De är nästan lika galna som
i USA på att sätta upp belysning!

En måltid är inte komplett utan dessert enligt
vår fransman. Och dessert fick han, kan man
lugnt säga!