Fettisdag och söndagspromenad med pandor

Varje år kommer dagen som många svenska går och dreglar efter och som säkert lika många skyr som elden, jag talar givetvis om Fettisdagen! Den där stora gräddfyllda bullen med florsocker och som äts som den är eller i hetvägg, med mandelmassa eller med sylt osv.

Även om jag bor på andra sidan jorden som ser jag fram emot fettisdagen, nästan mer nu än när jag faktiskt bodde i Svea. Eftersom de inte säljs i mataffären som hemma i Sverige får jag lov att baka själv och därför blir det just bara 1-2 semlor (hälften så stor som de svenska) varje år. Kanske är det just föratt det blir på bara just den dagen som jag äter en semla och för att jag måste till med en ansträning vid bakbordet som det blir så gott?

När jag ändå ställer mig och bakar så är jag inte ego och snål nog att bara unna mig själv en fettisbulle utan givetvis blir det bjudning! I år fick det bli kollegorna, Nao och Dunbollen som fick priviliegiet!

Som ni märkt har jag varit iväg till fjällen en del gånger i år redan och tanken var att avsluta Februari med ett besök till samma ställe som förra helgen, Hunter Mountain, men av någon anledning kände jag mig krass. Inte som när jag är förkyld utan kroppen var var bara helt orkeslös och frusen (är alltid frusen men mer än vanligt) och jag har nog aldrig sovit så mycket som jag gjort den senaste veckan!

Istället för snowboard fick det bli en lugn dagsutflykt till djurparken i Ueno, och denna gång fick jag faktiskt se lite mer än bara ryggen på en panda!

Mars närmar sig och med den våren

Ett gäng kvinnliga gatmusikanter, var ritkigt mysigt!

"Som om jag bryr mig om er, bara jag får äta!"

Vi kämpar med att rädda detta vackra djur från
utrotelse men det skulle underlätta lite om de
hade något eget intresse i fortplantning och
inte bara tänkte på mat...

I närheten av Ueno parken har de en gata som alltid har några Yatai (stånd med mat) och vi hittade så smarria koreanska potatisspett! Potatis var skivad som en enda lång sammanhängande sprial och så fick man välja önskad kryddning som BBQ, vitlök eller salt.

"Koreanska potatisspett, väcker samurajen i dig"
Kanske går å marknadsföra i Sverige? haha!

Efter en mysig dag utomhus i våren gick vi å käka lite på en fisk-restaurang som har grymt god fick! Denan gång beställde vi dock nog en demon-fisk...

"Du skulle bara våga äta mig!"

Som Bambi på hal is

Klockan ställd på 03:00, avfärd 04:30! 

Att åka till fjällen har varit något jag har gjort varje år, med undantag för mina år som högskolestudent, sedan jag var 5 år. Och trots att jag ännu inte är så många till åren kommen så hade inte snowboarden kommit på den tiden så jag började med att stå på ett par skidor.

Det var inte helt lätt att lära sig och jag har Fjätervålens skidskola och min envisa mor & far att tacka för att jag lärde mig slalom! Men så blev jag tonåring och snowboarden var det som gällde. Självklart ville även jag testa och jag blev frälst efter en vecka med ömmande bak och ett antal blåmärken!

Så fram tills helgen hade jag inte stått på ett slalomskidor sedan jag var 13. Jag måste erkänna att jag var lite nervös, skulle mina ben komma ihåg hur man gjorde?

N valde också att hyra skidor för en dag och även om han också huvudsakligen åker snowboard så var det inte riktigt lika längesedan han sist gled på ett par skidor. På 15år hinner dessutom utrustningens utveckling att gå framåt en del och på min tid fanns inte "timglasskidan" som är den skida man kör med idag. Den ska vara enklare att svänga med säger alla men jag måste säga att jag tycker den var fladdrig när man kom upp i lite fart...

När jag sist åkte skidor hade jag hunnit bli ganska duktig på att hålla ihop benen och åka "snyggt" så det var väldigt frustrerande att inte riktigt få till det, men jag försökte och jag åkte åtminstone inte i strut!

Det var grymt skoj och även om jag inte kommer byta till att från att huvudsakligen åka snowboard till skidor så var det definitivt inte sista gången! Ett annat stort plus var att att få veta att solen faktiskt kan skina även i de japanska fjällen!

Mitt i snöyran!

Min tredje tur till de japanska fjällen och även tredje gången som vädret inte visade sig från sin bästa sida, jag börjar ärligt ifrågasätta om solen ens överhuvudtaget existerar i fjällen här?
Men som det sägs, det finns inget dåligt väder utan bara dåliga kläder! Så det var bara att ta på sig ordentligt och glida ner!

Och det var ärligt talat otroligt skoj med 40cm ny pudersnö att leka i, jag blev som barn på nytt!
Stället vi åkte till heter Jouetsukokusai Ski-resort och är en stor anläggning med massor av nerfarter och ska jag vara helt ärlig var jag lite snurrig över vilken lift man skulle ta ibland, och snöyran gjorde inte saken lättare!

Karta över skidanläggningen. Färgerna för svårighetesgraderna
är dock inte samma som i Sverige

Trots halvdan utsikt så var bergstopparna i fjärran fina

Eftersom Jouetsukokusai Ski-risort ligger i Niigata Prefekturen och det tar runt 4 timmar med bil valde vi att köra en hel helg med övernattning och två dagar åkning.

Sista svängen!

Efter en hel dag i blåsväder i backen satt det otroligt bra med
middag och ett varmt bad. Och självklart blev det Hegi-soba
som är en specialitet i Niigata.

Vi stannade på ett mysigt litet pensionat

På lördagskvällen öste snön ner och för första gången i mitt liv upplevde jag ett rejält åskväder mitt i vintern! På söndagsmorgonen hade åskan lugnat ner sig men snön fortsätte att ösa ner och det vara bara att starta dagen med att bokstavligen gräva fram bilen!

Dessa snövallar är inte all leka med!

,

Var är bilen?

Ibland stöter man på saker som man inte riktigt förstår sig på trots att man verkligen försöker. En sådan grej var att man väljer att ha vatten rinnandes längs vägarna för att snön inte ska lägga sig och bli is, men istället är det plaskigt överallt!

Sista dagen vid lunch fick vi ca 1 timma med fint väder och sol innan det slog om och började hagla, men man ska vara nöjd med det lilla man får. Eller hur!

Även om vi är två personer som i allmänhet rör på oss och är igång mycket på fritiden så känns det i benen efter två dagar i backen, sista bilden talar nog lite för sig själv!

Alla hjärtans dag 2015

Dagen då hela världen bubblar av kärlek kom i år också och beroende på vilket land man befinner sig i så firas den på lite olika sätt. En vän berättade att i Australien är det mannen som skämmer bort kvinnan med choklad/blommor osv medan vi i Sverige skämmer bort våra älskade ganska gemensamt.

I Japan så är det kvinnorna som ger till männen som inte behöver göra någonting, åtminstone inte på alla hjärtans dag. I mitt inlägg förra året beskrev jag ganska ingående om hur det firas här i solens land med olika nivåer på choklad så för den som vill fräscha upp sitt minne kolla inlägget Alla Hjärtans Dag.

Choklad, då blir man glad!

På mitt företag finns det inget bestämt att man måste ge till de manliga kollegorna men mina kollegor är toppen så jag gick all in!

Kändes lite som att förebereda inför en fiskdam med alla påsar!

En vän till mig som jag brukar skicka choklad till befinner sig
i Australien och dit får man ju inte skicka något ätbart så
bestämde mig för att virka chokad och skicka

Så som tjej i Japan så får man i regel inte direkt någonting men på senare tid har även kamrater börjat ge varandra nåt litet som uppskattning och fina vänner som jag har få fick även jag lite chokald! Lyckos mig!

En ny kärlek!

Musik.
Musik är livet!
Utan musik vore livet otroligt tyst, sorgsamt och för att inte säga ensamt!

Musik är direkt ingen bristvara! Men ibland hittar man det där bandet eller den där artisten som får det att pirra inombords för att man tycker att de är så bra! För mig hände det 2010 när min goda vän dunbollen introducerade mig till ett band som hette OZ. Tillsammans gick vi till ett flertal spelningar och jag har en hel del minnen till deras musik.

Bildkälla

2013 bestämde de sig för att lägga ner och dedikerade fans som vi va köpte vi biljetter och tog oss till Japan för att se deras avslutningskonsert. Det var fantastiskt för på nåt sätt knöts säcken ihop då jag fick avsluta vad som hade börjats tillsammans med dunbollen.

Well anyway,
Jag gillar mycket musik men när det kommer till japansk musik så badar jag inte i band jag gillar och efter att OZ la av hade jag bara Lycaon kvar. Med andra ord kändes det lite tomt att knappt gå på spelningar, se fram emot skivsläpp osv.

Jag talade om detta med en bekant som fullkomligt är tokig i visal kei å känner till typ alla band och underbar kamrat som hon är tipsade hon mig om Diaura. Och vilken fullträff!
En ny kärlek är född och jag ser fram emot alla spelningar framöver!

Bildkälla

 

Ett bra Januari

Med ett späckat schema fullt av övertid till sena kvällar samt ett aktiv liv utanför kontorets fyra väggar så har jag som vanligt inte haft mycket tid att ägna till att blogga. De flesta som bloggen skrivs för ändå åtminstone medvetna om att jag lever och mår bra så antagligen ingen större skada skedd!

Jordgubbar jordgubbar jordgubbar! Livets godis!
Äta massa varje dag! wuhuu!

Jag avskyr vintern i Japan i det avseendet att det är kallt dygnet runt både ute och likså inomhus, men i övrigt över lag tycker jag om vintern med både aktiviteter som skridskor, snowboard samt äta en massa goda grytor som värmer ens frusna själ!

Hello. I am Baymax, your personal healthcare companion

 
De som känner mig vet att jag gillar att hålla igång men vet också hur otroligt dålig jag är på att hantera kyla vilket leder till att jag i princip går i dvala, åtminstone mentalt under Januari och Februari. Men ibland får man helt enkelt ta sig i kragen, eftersom vi ändå bara har ett liv att leva (åtminstone är det vad jag tror). Egentligen skulle jag åka snowboard den helgen men då min kropp valde att starta året med en rejäl förkylning blev det att planera om och istället blev det en utflykt till en närliggande skridskorink. Det var inte igår jag åkte skridskor om man säger så!

Som barn åkte jag ofta skridskor på Trollebo tillsammans med mina barndomsvänner och varje år åkte jag med familjen till Fjällen för att åka skidor och snowboard. Men i och med att jag flyttade hemifrån och blev student så blev fjällen en väldigt dyr aktivitet som jag med sorg fick lägga på is fram tills förra året när jag för första gången på 6-7 år ställde mig i backen igen. En obeskrivligt härlig känsla som återväckte lusten inombords!

Så självklart passar jag på även iår! Och jag avskyr att säga det men så mycket enklare det blir med tillgång till bil...

Vi gjorde en dagstur till Kawaba Ski Resort, ett ställe som ligger ca 2-2½ timmar med bil norrut i Gunma prefekturen. Vädret var tyvärr inte med oss och emellanåt var allt runomkring en kritvit och det gick knappt att skilja på vad som var upp och ner. Men tack vara all pudersnö som föll blev det mjukt och roligt glid!

Det finns inget dåligt väder, bara dålig kläder. Eller?

Det var lite blåsigt om man säger så...

Trots att det är kallt så har vi många dagar med fint väder så överlag borde jag inte klaga då jag med största sannolikhet får mer soltimmar än vad många hemma i Svea får med den mörka vintern som ännu är långt ifrån att vara över. Just en av de dagarna med fint väder passade jag och Naoya på att ta en promenad till Omiya Park som har en liten men gratis djurpark och där fick jag göra nåt jag aldrig har gjort innan, klappa en igelkott! Den var något av det absolut sötaste jag sett!

Dagen avslutades med en varm och god japansk curry gryta! De blev så bra så måste bara dela med mig!

en avbild av mig när jag njuter i en onsen

Baymax

Sist men inte minst vill jag presentera två typiska japanska saker:

Otsumami, snacks till alkoholhaltig dryck. Tar sig ofta form i
torkad bläckfisk, räkor, ost, korv, nötter, torkade alger osv.

En arbetsplats behöver inte vara fult och tråkig, den kan lätt
piffas upp med blommor och söta avspärrningar!

Gott nytt 2015!

Då har det blivit nytt år mina vänner! Nytt år innebär nya blad och kapitel att fylla med massor av spännande saker! Själv avslutade jag 2014 med att flyga från Sverige och landa i Japan på förmiddagen den 31 December, absolut inget jag rekommenderar eller vill göra igen!

När jag väl landat, hämtat väskor och gått genom tullen var det bara att genast skynda sig hem för att möjligen hinna sova ett par timmar innan det var dags att ge sig ut och fira nyår. Dunbollen hade ett par dagar tidigare anlänt hemma hos mig och väntade ivrigt så att vi skulle kunna gå och äta sushi-lunch och sedan bege oss mot nyårskonserten med hennes älskade Kiryu.

Det satt bäst med Kaiten-sushi med Dunbollen efter en
lång resa!

Att gå på konsert är inte direkt ett tradionellt sätt att fira nyår här i Japan, men det kanske ni redan är medvetna om?

De flesta Japaner beger sig till sitt föräldrahem någon eller ett par dagar innan nyårsafton där de sedan i lugnan ro firar tillsammans med familjen och massa mat. Låter det kanske lite bekant? Jomenvisst! I många diskussioner med mina japanska vänner har vi kommit fram till att det japanska sättet att fira nyår inte är helt annorlunda mot en svensk jul. Man åker till familjen, lagar massor av mat som man äter och som räcker i flera dagar efteråt, man går till tempel, skickar nyårskort m.m.

Prydnat i hemmet inför nyår

Jag hade absolut inget emot att fira nyår tillsammans med dunbollen på en konsert då även jag, om än inte lika mycket, gillar Kiryu och hon hade dessutom lovat mig att ställa upp på mitt krav om att vi skulle äta Toshi-koshi Soba. För det gör man på nyårsafton!

Toshi-koshi soba (year-crossing soba) är så vitt jag märkt inte annorlunda mot vanlig soba men man äter det som en sed till att släppa taget om årets svårigheter, då soban lätt går att dela när man äter, och för att få ett långt och hälsosamt liv eftersom nudlarna är långa.

Toshi-koshi Tempura Soba! MUMS!

Nyårsafton är enda dagen på hela året då tågen går hela natten och man kan vara ute hur länge man vill! Detta beror att många åker till tempel för hatsumode redan på nyårsnatten, något som vi planerat in att göra den 2:a.

Att kunna ta tåget hem kl 01 jämfört med vanliga 11 är en grym frihetskänsla! Dock var konserten ända ute i Yokohama och vi fick gå de sista 4 km från Omiya så vi var inte hemma förrän ca 04 för att äntligen äta vår efterlängade hamburgare från McDonals som hunnit bli iskalla. Som tur var hade vi inget inplanerat alls dagen efter och kunde ta det riktigt lugnt!

Förra året besökte jag Meiji-jingu, det mest besökta templet, för hatsumode. Detta år hade vi valt Kitain templet  i Kawagoe för att slippa stå i kö i 2 timmar. Hatsumode är första besöket för året till ett Shintoistisk tempel men i dagens Japan verkar de inte göra någon skillnad utan går även till de Buddhistiska templen. Man äter även Osechi på Nyår vilket jag skrev en del om förra året i inlägget Nytt år.

Trots ett litet tempel var det mycket folk

Folk folk folk, vart man än ser!

När vi sedan kom hem var det dags för film-maraton med The Twiligt Saga, tyvärr var jag inte helt pigg eftersom jag lyckats dra på mig en elak förkylning på planet hem men vädret var underbart och sällskapet var topp så det kunde inte bli bättre! Dessutom fick jag dai-kichi,som e den bästa omikuji (som pappret i en fortune cookie men utan en cookie). En bra start på 2015 med andra ord, so let's go!

Två glada 2015-års människor!

Skaffade mig en Daruma. Man ritar ett öga när man gör en
önskan, sen ritar man i det andra när den blivit uppfylld.