En dröm i drömmen

Som alla vet vid det här laget var det min dröm att få ett jobb och kunna bo och leva i Japan. Jag vet att det finns de som anser att jag har haft tur och avundas mig. Kring det finns det några saker jag skulle vilja poängtera.

1. Att jag bor i Japan och har ett jobb har ingenting med tur att göra. Jag har under flera års tid arbetat hårt för det skulle bli möjligt. 
2. Att leva sin dröm är härligt, men precis som vilket liv som helst är det inte en dans på rosor bara för att det är vad man har drömt om, utan precis som vilken normal vardag som helst händer det både bra och dåliga saker. 
3. Ni som har något ni verkligen drömmer om, Go for it!

 Förutom min dröm om att bo och arbeta här i Japan så håller en lite mindre dröm på att besannas, för imorgon är det dags! Imorgon smäller det och jag ska äntligen börja träna kendo! Som jag tidigare nämde är det något jag har velat i flera år men av pga olika omständigheter har det inte enkelt inte varit möjligt förrän nu.

Min Keikogi och Hakama med mitt efternamn inbroderat

De färgar av sig!

Ett helt sidospår är att jag igår äntligen var till en läkare med mina lilltår. Jag har i flera år fått ont oavsett vilken typ av skor jag har haft, detta beror på att mina nagel växer uppåt och innåt i nagelbandet istället för framåt, sen vad det beror på verkar ingen riktigt kunna veta. Men i två veckor ska jag smörja med kräm och packa in tårna i gasbinda, bomull och tejp. Wuhuu!

Kendo, ororoorororo～

Igår var jag på och tittade på en kendo-träning. Jag har i flera år haft intresse för denna budo-art, enda sen jag såg en anime vid namn Rurouni Kenshin, vilket är typ 10 år sen, och har själv velat utöva men det har inte ritkigt varit möjligt. Självklart finns det klubbar i Sverige men väldigt få och långt ifrån där jag har bott.

Jag hade dock turen att under min tid som utbytesstudent i Gifu att prova på en gång och det gav mig bara mer blodad tand!

Det har nu visat sig vara så turligt att företaget har en Kendo-förening och de tränar flera dagar i veckan på en närliggande lokal tillsammans med andra. Jag yttrade mitt intresse för kendo, av en ren slump i en konversation med min kollega Muramatsu-san, och det visade sig att hon känner en i klubben, och snäll som hon är har hon hört sig för om det vore okej för mig att få gå med! Till mi lycka sa de ja!

Så syftet med dagens besök att att titta, prova på lite och tanken är att jag från och med nästa år ska börja utöva denna "sport" 2-3ggr i veckan. Snacka om lycka!

För er som inte känner till kendo kommer här en kort introduktion, ni skulle likväl kunna googla, men jag ska vara snäll och göra det bekvämt för er!

Kendo är en Japansk kampsport som tog sin form i början av 1700-talet. Ordet kendo betyder "Way of the Sword" där man använder ett svärd gjort av bambu (Shinai) för att attackera sin motståndare. Dock handlar kendo lika mycket om psykiskt fokus som att bli stark fysiskt. Om du inte är stark mentalt, kan du heller aldrig uppnå 100% fysisk styrka, det handlar om att bli ett med dig och ditt svärd.

Letar man på nätet får man upp att idén med Kendo är att diciplinera din karaktär genom principerna av svärdet. 


Och syftet äｒ (ber om ursäkt att det inte är översatt):

"To mold the mind and body.
To cultivate a vigorous spirit,
And through correct and rigid training,
To strive for improvement in the art of Kendo.
To hold in esteem human courtesy and honor.
To associate with others with sincerity.
And to forever pursue the cultivation of oneself.

Thus will one be able:
To love one's country and society;
To contribute to the development of culture;
And to promote peace and prosperity among all peoples."




Att utöva kendo innebär en del utrustning till skillnad från andra kampsporter som Taekwondo, Iaido, Judo osv. (Bilderna är tagna från engelsk wikipedia med sökning på kendo)

Shinai, representerar det japanska svärdet Katana

Bokuto, ett svär i solid trä som används vid utövning
av kata (mönster)

Men, en form av hjälm

Do, bröstskydd

Tare, Höftskydd

Kote, Handskar

Under all utrustning behöver man dessutom ha lite kläder. På överkroppen bär man en form av jacka kallad för Keikogi och ett par byxor som kallas för Hakama. På huvudet under hjälmen för både komfort och för att inte få svett i ögonen har man den duk av bommul, Tenugui.

Kekogi och Hakama
(http://www.chuokendo.com/images/bogu/keikogi_hakama.jpg)

 

Förutom att titta fick jag testa lite vid sidan om med en kollega som utöver sporten. Det är verkligen grymt kul men fotarbetet är svårt och inget som sitter naturligt! Blir att öva hemma! Blir dock spännande när jag börjar då alla i nybörjarklassen är 6-12 år... Snacka om tant Carro!

Mina blivande kendo-kamrater!