En vecka till i "The Japanese Way"

Förra veckan var lång å tung med arbetsdagar från 07:30 - ca 23 eller 00. Givetvis med ett par timmar paus på kvällen för att äta middag, ingen kan överleva utan mat!

Eget original: Aubergine, kycklingfärs och ägg Donburi!
(Stekt aubergine, shimeji-svamp, lotus rot och lök i
soja, kycklingfärs smaksatt med vitlök och kinesiska chilipasta,
scrambled ägg)

Kycklingfile fräst i chili och soja med kinesisk gräslök

Kycklingbiffar med en smak av miso och fyllda med böngroddar

Även fast man blir slutkörd, och det inte är världens roligaste att spendera all vaken tid på jobbet, men det känns åtminstone bra när man får leverera och folk blir nöjda. Och lite övertid, brist på sömn och tid för egna intressen emellanåt är väl okej, men nu är jag inne på andra veckanb och jag hoppas för allt i livet att det är temporärt!

För till skillnad från min äldre manliga kollegor som lever för sitt jobb har jag inget intresse av att fortsätta leva "The japanese way"! Sova, skita, äta, jobba på på repeat fem dagar i veckan. Lite mer livskvalitet än så kan man väl begära? haha!

Visst e det en bra känsla att vara oumbärlig på sitt jobb, men baksidan är just när dessa vågor med saker öser över en och fast man inte gör nåt annat än att jobba dygnet runt förutom när man sover hinner man inte med allt man borde. Här har jag personligen problem med att jag känner mig otillräcklig, för när det gäller jobb och skola är jag perfektionist. Jag vill alltid prestera 100%! Sen finns det dagar där, det av flera orsaker, är omöjligt, men det är åtminstone alltid mitt mål!

För er som inte känner till det så "The Japanese Way" som jag talar om så är det den sjuka mängd övertid som japanerna jobbar. Lägg dessutom på att många i princip aldrig tar semester! Då arbetsmarknaden domineras av män så är det givetvis mest män i denna skara.

Det är till och med så illa att flera män som går i pension inte har utvecklat några egna intressen, de har bara fokuserat på jobbet, och då när de helt plötsligt blir alldeles lediga hänger de efter sina fruar överallt. Frun som är van vid att få rå om sig själv dagtid har helt plötsligt sin man i hasorna samt laga ett extra mål mat (lunch). Detta har visat sig bli en stressfaktor och uttrycket sodai-gomi (粗大ゴミ) har myntats, det betyder "grovsopor" och syftar givetvis på mannen. Flertalet fruar söker hjälp hos psykolog eller terapeut för detta samt att man har utvecklat kurser för männen där de kan få hjälp att utveckla och hitta sina intressen.

Låter kanske lite absurpt i våra öron, och jag vill poängtera att ALLA är inte så!