Ett viktigt beslut

Enda fördelen med att vara förkyld är att man verkligen, med gott samvete, kan unna sig att ta det lugnt på morgonen och gå i pjamas precis hela dagen! Så var det nästan för mig igår! Fram till halv två halvlåg jag i soffan med en japansk musikkanal på i bakgrunden medan jag ägnade mig åt att blogga ifatt tiden som varit.

Hade väl egentligen kunnat gå i pjamas precis hela dagen men jag hade gjort upp med Takumi att mötas vid stationen kl 15 för att sedan gemensamt åka tillsammans med Funabashi-san och titta på lägenheter i Omiya. Först dock lite lunch och matbilder för att fortsätta på min tråd att presentera det japanska köket. Nudlar finns i alla möjliga former; Soba, Udon, Kishimen, Somen och Ramen. De är gjorde på olika sorters mjöl och soda vilket att inte bara formen utan smaken skiljer sig också. Förutom det kan man äta dem på olika sätt som varma, kalla, i soppa, i currysås, med eller utan topping osv. Jag älskar alla sorterna men är väl minst förtjust i Kishimen, påminner lite om bandspaghetti till utseende.

Varma Soba nudlar med 春天

Jag är lyckligt lottad som lyckats få så fina vänner här i Japan, och jag hoppas jag kan finnas där och ställa upp för dem som de gör för mig!

Att släppa allt och starta ett helt nytt liv i ett annat land, långt bort från nära och kära, kan vara tufft och tror att många lätt känner sig ensam i början. Jag har haft turen, vet om jag ska kalla det tur för har jobbat hårt för det, att åka hit många gånger och på så vis lärt känna folk vartefter genom åren. Så ni där hemma behöver inte oroa er för mig på den fronten, jag är långt ifrån ensam! Något som verkligen märktes nu när jag både haft problem med tandköttet och förkylning. 

"Sov odentligt, sömn är viktigt!"

"Du tar väl dina mediciner?"

"Du tvättar väl händera noga och gurglar i saltvatten varje morgon och kväll?"

"Du äter väl ordentligt?"

"Hur mår du idag? Känns det bättre? Har du fortfarande feber?"

Är bara några exempel på hur konversationen på chatten på telefonen varit de senaste dagarna. Takumi var till och med så söt och gav mig ett litet "Förkylnings carepackage" när hon kom. En enkel men otroligt omtänksam sak som värmde i hjärtat!

Carepackage från Takumi med honungsskorpor, honung,
bakteriedödande halstabletter, näringsdryck och vitamindryck

Funabashi kom och plockade upp oss vid halv fyra för att sen åka i hans bil till Omiya. Vi skulle kolla på 6st olika lägenheter idag. Jag hade tidigare under veckan uppdaterat och gjort mina önskemål om vad jag ville ha tydligare då de vi tittade på sist inte riktigt stämde in på vad jag jag sett framför mig att jag vill bo i. Jag vet inte hur ni gör men jag försöker föreställa mig själv i den lägenheten med mina möbler, hur jag står och lagar mat i köket osv. för att se om det känns bra. 

Att söka lägenhet skiljer sig lite från land till land och här i Japan t.ex så måste man bestämma sig för saker som om man vill ha airconditioner, kabeltv, typ av rum (västerländsk- eller japanskstil, alternativt båda), vilken våning, typ av gas (propan är t.ex dyrare än den andra sorten), om man vill att badkaret ska ha funktionen att kunna återuppvärma badvattnet så man kan återanvända det och spara på kostnader, om man vill ha handfatet där man borstar tänderna separerat från badkaret/duschrummet osv .

Givetvis är det så att desto mer man filtrerar och vet vad man vill ha desto lättare blir det för mäklaren att hitta lämpliga alternativ, men har man som jag, en väldigt klar bild så blir även alternativen att välja på färre. 

Måste dock berömma Funabashi-san för denna gång var de tre första lägenheterna riktigt bra och helt enligt vad jag tänkt mig! Den sista förstår jag dock inte alls varför han visade mig för dels låg den långt från det området jag bett om, hade vare sig tvättställ, toalett eller badkar separerat och dessutom låg den precis vid en kyrkogård. Det första Takumi i princip sa när vi kom dit var "välj inte denna!". 

Kyrkogården precis utanför porten, kusligt!

Nog för att japan har platsbrist men detta
är mer än jag klarar av!

En annan orsak, förutom min egen kräsenhet, att mina alternativ var ganska få beror på att jag flyttar vid fel tidpunkt på året. De flesta flyttar i Mars-April, vilket inte är helt ologiskt om man tänker på att det är då japanska företag anställer och folk ev. byter jobb. 

När vi äntligen hade tittat alla så stod det mellan de tre första. Den tredje rök ganska fort för där var köket så smalt att man inte skulle kunna få plats att sitta och äta, utan skulle tvingas att sitta i vardagsrummet. Vilket funkar bra när man är själv, men får man gäster är det lite bökigare...

Så egentligen stod det väl mellan två. Båda två otroligt trevliga lägenheter som matchade mina önskemål perfekt. För att inte riskera att missa att få den jag ville ha så blev jag rekommenderad att bestämma mig snarast, helst till måndag om jag ville ha någon av dessa.

Planlösning lägenhet nr. 1

Planlösning ägenhet nr. 2

Båda lägenheterna har:
* Aircon
* Ett västerländskt rum
* Ett japanskt rum
* Separat badkar och toalett
* Separat handfat i badrummet
* Möjlighet att värma upp och återanvända samma badvatten
* Låg minst 1 våning över bottenplan
* Möjlighet att installera en toalettsits med värme (Så grymt underbart på vintern! Ett måste!)
* Kabeltv
* Möjlighet till tvättmaskin i lägenheten
* Cyklingsavstånd till jobbet och promenadavstånd till tågstationen
* Kameramonitor vid dörrhålet
* Fräscht kök
* Bra med garderober

Så, läser man denna listan uppfyller båda lägenheterna mina önskemål precis lika bra. Hur i hela fridens namn ska jag kunna välja?! Det frågade jag mig också...

Så efter att Funabashi skjutsat mig och Takumi tillbaka till Ikebukuro drog vi till en Izakaya (Japansk pub med mat) för att vrida och vända lite på läget. Och verklien tusen tack till Takumi, som kom att på saker som jag inte alls hade tänkt på! Det är därför det är så bra att ha någon med sig och som ser saker ur ett annat perspektiv.

Motsu-nabe, jag undvek dock att äta Motsu denna gång!

Den första lägenheten hade egentligen bara två mindre minus och det var att den använde sig av Propangas istället för Toshingas, den är lite dyrare samt att tvättmaskinen är ute i köket bredvid kylen, vilket egentligen inte är helt ovanligt i små lägenheter i Japan.

Den andra lägenheten hade dock några fler minus som att ytan vid handfatet, dörren till toalett samt dusch och tvättmaskinen var ganska smalt. Inget problem så länge man är ensam, men det hoppas jag väl att jag inte alltid kommer vara! Vore skoj med besök!
Ett annat minus var att den var mindre till ytan men hade högre hyra i och med att den låg lite närmre stationen. Dock älskade jag planlösningen för den var öppen, vilket gjorde att lägenheten kändes bra mycket större!

Köket i lägenhet 1

Utsikt över planlösningen i lägenhet 2

Väcktes klockan sju av att hela sängen skakade på grund av en jordbävning, den första jag känt av sen jag kom hit denna gång. Den var dock inte så stor och efter ett par minuter hade det slutat. Hade dock bara sovit tre timmar, fick nämligen en oväntad men högst trevlig inbjudan till Skype kl. 2 på natten, Klarvaken som jag var så tänkte jag att det var lika bra att gå upp och fundera vidare  på mitt lägenhetsbeslut. Detta gjordes givetvis i en skön horisontal position i soffan med Naruto-maraton, 

Det var längesen så har lite avsnitt att kolla ifatt så jag kan
fortsätta följa serien på tv. 

Efter att även ha konsulterat Kiyo lite, skickat bilder osv. så föll beslutet på lägenhet nr 1! Så med andra ord, jag har hittat vad som kommer bli mitt hem, åminstone i två år framöver!

Pappersarbetet tar lite tid men jag borde rimligen kunna flytta in om ca 3 veckor, och oj vad det kommer finnas att göra! Köpa kyl, frys, tvättmaskin, spis, kastruller, möbler osv! Kiyo kommer och hälsar på i nyår så måste ju hinna få i ordning litegrann i alla fall tills dess.

Blir i alla fall en lite inflyttningsfest någon gång efter nyår med alla, ska bli grymt roligt! Temat är redan bestämt, det bestämdes i April redan när jag började söka jobb, det blir Takoyaki-party! Takoyaki är små bollar av frityrsmet med bläckfisk i. Det är inte alls så läskigt som det låter utan väldigt gott!

Takoyaki
(Bilden är från http://favorite-cuisine.blogspot.jp/2012/01/takoyaki-with-easy-cooking.html)

Väl hemma efter en utsökt måltid med Takumi var jag helt färdigt! Hade dessutom drabbats av världens host-attack mitt bland allt folk på restaurang för jag råkade äta en bit chili. 

Nåt jag har tänkt på ett bra tag under mina resor fram och tillbaka mellan Japan och Sverige är att i Sverige har vi papperskorgar överallt men det kan vara väldigt svårt att få tag på en toalett, och hittar man en så kostar den pengar. Här är det tvärtom, det kryllar av toaletter som är gratis överallt men det finns nästan inga papperskorgar! Ändå är gatorna sopfria! 

Detta beror på, och här kommer åter ännu en gång, in på Japanernas principfasthet och plikttroget. Det är nämligen så att man får inte slänga skräp på marken, och därför gör de heller inte det! De bär snällt med sig skräpet tills de antingen kommer till en convience-store med en papperskorg eller tills de kommer hem. 

Lika med att i Japan får man inte röka fritt hur man vill ute på gatorna, bara enbart avsedda rökrutor. Detta har jag hört beror dels på att man inte ska utsätta sin omgivning för ofrivillig passiv rökningen eller riskera att råka bränna någon med en cigarett i trängseln. Det lustiga är dock att man fortfarande får röka inomhus på pubar och restauranger...

Det är inget konstigt att komma hem med en
liten påse skräp efter en dag på stan.

 

Hittade någorlunda mörkt bröd i affären idag,
2st skivor för 12kr.

En bra men snorigt värre vecka

Då var det äntligen lördag och den första riktiga arbetsveckan är avklarad. Den har varit...jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva den. Tuff men spännande kanske man kan säga?

Jag har ca en timma till jobbet med tåg och buss, låter mycket men går faktiskt ganska fort plus att tågen går flera ggr i timman.

En vanlig syn på tåget när man pendlar

Dels är det mycket nytt att lära sig trots att jag jobbat på Volvo i två år, min nya roll som Project Maintenance support är helt ny för mig! Dessutom är det en helt ny roll på företaget så även de gamla rävarna som jobbat ett tag vet inte riktigt exat hur allt ska gå till. Men det löser vi nog ska vi se! Dessutom fortsatte jag trampa lite på stigen av otur och åkte på en förkylning, lagom när mitt tandkött blivit bra! Förvånar mig inte om det hänger ihop på något vis...

Välkommen till UD Trucks

I Japan får man inte vara hemma sjuk med lön som vi i Sverige kan, om man inte är allvarligt sjuk och blir inlagd på sjukhus förstås! Så behöver man vara hemma för att man är förkyld och har feber får man helt enkelt använda sig av en av sina semesterdagar. Detta gör det med ens mer förståligt varför japanerna beger sig till sjukhuset så fort de har feber och varför de äter massa förkylningsmediciner och vitamindrycker! Vem vill använda den lilla semestern man har för att ligga hemma sjuk?!

Så i måndags efter jobbet sprang jag iväg och införskaffade vad jag kunde för att försöka hejda denna förkylning. Blev ju förkyld sen i vilket fall som helst men har på något konstigt sätt ändå haft orken att jobba, så var nog inte helt förgäves!

Halstabletter, vitamindryck, hals-gurgel, förkylningsmedicin
och mask!

Varför har man mask på sig? Många av er kanske finner detta lite udda och underligt. Vilket är fullt förståeligt eftersom vi i väst inte springer omkring med mask, det är det bara sjukhuspersonal som gör. Well, här gör man det av flera anledningar:

* Man är förkyld och vill inte smitta andra
* Det är förkylningstider, man åker tåg/buss med massa människor och vill skydda sig från smitta
* Det är vår och man är pollenallergiker

Jag måste ärligt erkänna att det känns bättre att gå omkring ute bland folk, eller sitta på kontoret när man är snorig, om man har mask. För på nåt sätt känns det ändå som att man behåller baktierna lite mer för sig själv. Sen är det även ett plus att typ hela ansiktet täcks så folk slipper se hur risig man är, haha!

Lite jobbigt är det dock när glasögonen immar igen...

En annan sak som jag tycker är intressant, förutom att nytt som jag får lära mig givetvis, är att absolut ingen pratar engelska med mig längre. All träning, information, konversation m.m. är på japanska sen de i fredags förra veckan förstod att jag kan prata ganska bra. Inte ens när jag bad Iwaki-san ta en sak på engelska, för det var många svåra ord, bytta han utan valde att förklara med lättare ord. Villket egentligen är mycket bättre för mig! Var lite orolig att min japanska inte skulle ha möjlighet att utvecklas eftersom jag innan fått höra att allt jobb sker på engelska.

Så på bara ett par dagar har jag lyckats få bättre kontakt med mina kollegor än min grupp-chef som jobbat med dem i en månad, tänk vad språk gör mycket! Det gör inte saken bättre att han bryter på grov fransk dialekt så till och med jag har svårt att förstå hans engelska emellanåt! Tycker nästan lite synd om honom, han kommer få svårt att lära känna sin personal...
Dessutom är jobbet lika nytt för honom som för mig!


En av killarna i teamet är i samma ålder som mig och det visade sig att vi har ganska många gemensamma intressen som bl.a snowboard och fotografering. Han bjöd med mig att gå ut någon kväll med hans kompisar sen när jag har flyttat samt att åka snowboard i vinter. Tror denna vinter kommer bli toppen trots oisolerade väggar och familjen långt borta i jul! Kommer givetvis sakna er massor, dock så är julen ingen helgdag här så jobbar precis som vanligt! Får däremot ledig över nyår, typ 28/12 - 5/1 skulle jag tro.

Att jobba på ett japanskt företag är ganska stor skillnad mot att jobba på ett svensk, inte bara på grund av det jag nämnde ovan gällande betald sjukfrånvaro. För det första får man inte ta ut betald semester i samband med nationell ledighet, vilket irriterar många. Jag vet ärligt inte varför men det är så i alla fall. För det andra har man inga fikaraster, utan det är lunchen som är den enda officiella rasten. Sen tar alla var för sig några minuter här och där då de kanske surfar in på någon sida och kollar nåt, men inga gemensamma fikaraster i alla fall. Dessutom det märker man skillnad i arbetsmoralen!

En dag frågade jag mina kollegor lite om varför de sitter kvar så länge trots att de kommer före mig, detta var efter att en sagt att han satsar på att jobba 8 timmar varje dag Och vet ni vad han svarar? Jo, men även om jag kom tidigt så nöjessurfade jag och började inte jobba förrän kl halv tio. Kan ni fatta?! En svensk som kommer till jobbet räknad defintivt in sitt nöjessurf i sina 8 arbetstimmar...

Däremot är UD Trucks inte alls lika strikt och stelt som ett riktigt traditionellt japanskt företag, och det var tydligen inte det innan Volvo köpte upp det heller. Skönt att höra! Vi har faktiskt betalt övertid och får gå hem före chefen går t.ex.

I onsdags blev jag åtminstone en fullfjädrad UD-anställd med uniform och ID-kort. Uniformen är dock inte jag kommer att ha på mig varje dag, men jackan är definitivt bekväm i vinter när det blir kallt!

Alltid redo!

Bekvämast av allt är nästan fabriksrestaurangen! För bara ca 30kr får man en redig och faktiskt helt okej lunch. Det finns mycket att välja mellan, både nyttig och mindre nyttig mat, så det är nästan så att det inte lönar sig besväret att ordna med matlåda varje dag!

Lunch på jobbet

Mat och sömn är viktigt för hälsan, framförallt när man är sjuk! För mig är största utmaningen att fixa med en hälsosam frukost här i Japan, fast egentligen handlar det bara om att tänka om. Allt bröd som finns att köpa är vitt rost bröd eller så innehåller det någon form av fyllning som grädde, vaniljkräm eller chokladkräm. Så bröd går direkt bort! Det får bli när man vill lyxa lite emellanåt helt enkelt. 

En typisk frukost innan jobbet. Ris, riven kål, fräst japansk
grön paprika med lök och fisk-korv, miso-soppa samt yoghurt
med frukt.

Fisk-korv

När vi nu ändå är inne och pratar om mat tänkte jag presentera lite japansk mat, för vad jag har förstått är det många som tror att japansk mat enbart består av Sushi. Och det är en helt galen tanke!

Däremot skiljer sig japansk mat väldigt mycket från övriga asien som t.ec Kina, Korea, Thailand och Indian där det används väldigt mycket kryddor och maten är ofta ganska stark. I japansk mat använder man väldigt sparsamt med kryddor, men den är inte smaklös! Tvärtom! Det japanska köket går mycket ut på att framhäva råvarornas egna smaker och färger, så presentation är otroligt viktig! Vissa upplägg kan ibland se ut som fina tavlor så man drar sig nästan för att äta.

Sashimi, rå fisk

Grillad avocado- och hamburger sushi. Det är nämligen riset
med risvinäger som gör det till Sushi, inte den råa fisken.
Enbart rå fisk heter Sashimi, som ni såg på bilden ovan.

Tenmusu, en Onigiri (risboll) med en
friterad räka i mitten.

Mitt nya favorit mellanmål! Omuraisu-onigiri

Omuraisu, omelett fylld med ris

Sukiyaki

Ris, friterad kyckling, pickles, miso-soppa

Tempura-udon, en soppa med tjocka nudlar och friterat.

En del maträtter har japanerna hämtat från Kina men är idag så japaniserade att de näst intill kan kallas för japanska. En av dem är Ramen, kinesisk nudelsoppa.

Min personliga favorit är 博多ラーメン (Hakata-ramen)

Gyoza, friterade degknyten med köttfärsfyllning

 I japan är årstiderna väldigt viktiga, det märks både i mataffären och i godishyllorna. Frukter, grönsaker, smaker m.m. ändras bereonde på årstid och det går faktiskt inte att få tag på allting året om. Typiska saker nu under hösten t.ex är Kastanjer, pumpa, Kaki och grytor. Grytor hör hösten och vintern till! Absolut inget man äter på sommaren, vilket är förståeligt när det är 40 grader varmt. På våren hittar man saker med smak av körsbärsblommor överallt!

Nashi, smakar som en
blandning av päron och äpple.
Finns i princip bara i Aug-Sep.
Finns begränsat nu och kostar 60kr/st!

En grönt-te latte. Ser kanske
inte mums ut pga färgen men
smakar faktiskt väldigt gott.
Grönt te kan man hitta i princip
allt! Glass, bröd, kakor, te, chips.

 
 I övrigt kan man säga att japansk mat är genrellt sett hälsosam, med mycket grönsaker, fisk och skaldjur, inga gräddiga såser och sparsamt med olja. Äter man ute är dock maten, precis som i Sverige ganska onyttig. Jag har dock haft förmånen att få bo med en japansk familj när jag kom hit första gången 2008 och fått uppleva äkta hemlagad mat.

Däremot älskar de sötsaker och varje dag på jobbet är det någon som delar ut någon liten godis, inte någon stor bit, men i alla fall. Varje dag! (o_O)

Var förresten på återbesök hos tandläkaren för 4:e gången i onsdags, han tyckte det såg bra ut men tvättade i alla fall rent lite igen. Ska på mitt sista återbesök på onsdag i nästa vecka igen. Kan ni förstå? Pga av en gryta med tarm, och jag åt bara en liten bit, ca en munsbit stor, så har jag varit tvungen att gå till tandläkaren 5ggr samt ätit medicin i 9 dagar med 6 tabletter/dag! Sjukt! Det är i alla fall skönt att det är över!

I torsdags nådde in förkylning sin peak och trots huvudvärk, ont i kroppen och snor var det bara å pallra sig iväg till jobbet. Dels som jag innan sa att jag inte vill ta ut semester, har bara 8 dagar fram till April, men även för att jag just denna dag skulle på en hälsokontroll. Det är nåt alla anställda gör en gång per år, vilket är grymt bra enligt mig! De kollar vikt, längd, blodtryck, syn, hörsel, EKG, urinprov samt röntgar lungorna. Kostar ingenting, ingår i anställningen!

Men japansk vård fungerar lite så, hellre gå en gång för mycket och upptäckte saker i tid än att gå när man redan insjuknat och behöver vård. Det är så jag önskar att svensk vård skulle fungera, mer förebyggande än behandlande vård.

Oden med soba-nudlar

Febrig och ynklig på torsdagskvällen undrade jag om jag verkligen skulle klara av att gå till jobbet på fredagen, men jag gjorde vad jag kunde och åt Oden, Nashi och drack min förkylningsmedicin Paburon och jag var faktiskt feberfri på fredagen när jag vaknade!

Jag var nämligen utbjuden på lunch med mina två enda kollegor Muramtasu-san och Momoko-san. Momoko-san är för tillfället hemma med sin (sjukt söta!) 8 månader son och kommer tillbaka först i Mars. Det var i alla fall trevligt å träffa henne.

Kvällen avslutades sedan med självömkande glassparty och film!

Glass i stora lass!

Idag ska jag iväg och titta på lägenheter igen! Denna gång följer Takumi med som support, alltid skönt att höra en annan persons åsikt. Tjillevipp!

Första dagen på nya jobbet

Då var det då dags! Dags att sluta leka och börja livet på allvar här i solens rike! Med fjärilar i magen var det bara i med frukost, packa väskan, på med kostymen och så iväg!

Frukost, fuskade lite med instant miso-soppa

Jag hade turen att min blivande manager åker via Ikebukuro och erbjöd sig att göra mig sällskap, hade säkert hittat ändå men tänkte att det kunde vara trevlig så why not! Hans engelska var inte den lättaste att förstå då han är fransman och hans brytning är så fransk som den kan bli, och det visade sig sen att det finns ganska många fransmän på anläggningen här i Ageo.

Kl. 08:35 ringde det en klocka och den berömda gemensamma morgon-gymnastiken började. Dock inte för mig då min avdelning inte låg i samma hus och dessutom kör den kl. 08:25. Målet är att någon dag hinna till jobbet tills dess och vara med!

(Videon är inte från UD Trucks, och jag vet inte om folk radar upp såhär hos oss, skulle vara fabrikspersonalen i så fall. De på kontoret står på sina respektiva platser vid skrivbordet i alal fall)

Dagen började med att träffa Ishikawa-san, som jobbar på HR, för att få en kort introduktion,. Var egentligen mest att skriva på en massa papper för att kunna få ID-kort, lönen insatt på mitt konto etc.


Efter en kort liten rundtur så gick jag vidare mot baracken där mitt blivande team höll hus.Eftersom min manager inte direkt kan japanska presenterade han mig för alla på engelska, vilket är det officiella koncern-språket, däremot är nivån bland de anställda verkligen som en bergochdalbana!



Och vet ni vad! Jag har äntligen fått en BÄRBAR dator! Inget ont om den jag hade på Volvo CE men den var snarare släpbar än bärbar!Tror vi vägde den + väska och kom upp i 8 kilo eller nåt.

IT däremot hade som vanligt klantat sig och inte sett att jag redan hade ett konto med ett globalt användar ID så givetvis fanns det en caroline.berggren2@volvo.com!

Något man inte får i Japan är kontorsmaterial! Penna, block, pärmar. plastfickor osv får man köpa själv. Vill du ha en mus eller ett tangentbord till din laptop får du köpa även det själv.

Självklart finns det ett litet hörn med lim, gem, tejp osv som alla får använda sig av men det mesta får man alltså införskaffa på egen hand. Snålt kan man tycka, och ja så kan det väl kanske vara, men istället så betalar nästan alla företag ditt pendelkort.
 
Och det är dyrt! En månad för mig kostar ca 1300kr, och då gäller inte kortet i hela Tokyo, som det gör i t.ex Sthlm och GBG, utan kortet gället bara från station A till stationen B (och självklart mellanliggande stationer). Så skulle jag vilka åka till station C som är längre bort eller på en annan linje får jag snällt betala det separat kontant.Det ni! Ni som klagar på att SL och Västtrafik korten är dyra!

Mitt team består av 17 personer varav 2st kommer att jobba med samma sak som mig, supporta projekt. De övriga sysslar med allt från att kontrollera ritningar, 3D(CAD)-modeller, patent osv. Trodde jag skulle vara ensam tjej men vi är faktiskt tre, en är dock på mamma-ledighet och kommer tillbaka först i april. Alla är Japaner förutom min manager, som tidigare nämnt är fransk, och min avdelningschef som är svensk.

Lunchen är kl 12-13 varje dag och exakt kl 12 ringer det är klockan och lamporna på kontoret släcks så att de som vill kan vila. Eftersom det är ljust ungefär mellan 6 och 17 varje dag så blir det inte alldeles kolsvart. Under denna timma får man inte gå till någon och prata jobb, utan man får snällt vänta tills lunchen är över. Kl. 12:55 ringer en klocka för att tala om att rasten snart är slut och kl. 13 ringer den igen och lamporna sätts på igen.

Det som nästan var bäst, var allas blickar när de upptäckte att jag faktiskt kan japanska. De flesta västerlänningarna som kommer hit lär sig aldrig språket trots att de bor här i flera år, en del av dem vill men hinner inte lägga den tiden som behövs, andra ser inte meningen med det eftersom de ändå ska åka hem förr eller senare. 

Dagen gick på det hela bra med introduktion till vad rollen som Project Maintenance Support innbär och vad jag kommer att ha för arbetsuppgifter. För er som undrar så kommer jag, tillsammans med mina kollegor, att supporta Project Managern med att planera de olika aktiviteterna i projekt, vara med och skapa och övervaka projektets budget, utvärdera koncept m.m. Det kommer i vilket fall som helst bli spännande att få jobba på utvecklingssidan!

Min manager berättade ganska direkt när vi kom till kontoret att han försöker att få folk att gå hem tidigare och att han själv har som mål att gå hem vid 18 varje dag. Jag gick i alla fall först idag, var tvungen att springa förbi HR som stängde kl 17:45 och lämna in lite papper samt att jag hade ett återbesök hos min kära tandläkare, som i vanlig ordning gjorde rent, gav mig mer medicin och bad mig komma tillbaka på onsdag i nästa vecka...Seems like a never ending (Tooth) story!

Ni som känner mig vet att jag blivit lite av ett motionsfreak så gissa om jag var glad när jag för första gången på 3 veckor hade tid att ge mig ut! Saknar kronskogen givetvis men jag fick ta det som erbjuds och Ikebukuros betong-djungel är väl inte fy skam den heller!

Man kan inte tro att Japan är ett av världens mest
teknolgiskt utvecklade länder när man tittar på ytan.

Lördagen var tänkt att vara fullspäckad med lägenhetsjakt i Omiya samt ett besök med Takumi till Tokyo's gay-distrikt 二丁目 (Nichoume).

Att vara helt utan internet i 6 dagar, när man är van att bara kunna plocka upp mobilen för att ta reda på saker, är både på sitt sätt nyttigt men en gnutta frustrerande. Så eftersom jag inte skulle möta Funabashi-san och kolla på lägenheter förrän kl 15 bestämde jag mig för att åka och köpa en ny mobil. Tanken är att jag ska bo här ett tag och då vill jag kunna leva med någorlunda bekvämligheter och en iPhone är en av dem!

So off! Mot Shibuya!
Där väntade min trofaste vän Hachiko på mig i vanlig ordning, och jag hoppas jag inte behöver säga hejdå till den lilla gossen på länge.

Jag hade redan innan bestämt att jag ville ha en iPhone 5S, 16GB i Space Grey, och min japanska för att skaffa sådana här saker är tillräcklig egentligen, men jag ville vara säker på att inte få med en massa extra funktioner i mitt abonnemang som jag inte behöver, så jag hade bestämt mig för att gå till ett Softbank kontor som erbjöd engelsk-talande personal.

Lätt plätt som en pannkaka trodde jag men saker har inte riktigt velat flyta min väg de senaste veckorna och likaså var det med mobilen. 16GB var givetvis den populäraste och totalt slut, skulle tidigast komma in om 4-5 veckor...Jahapp! Men envis som jag e for jag till nästa kontor i Ginza istället men det var likadant där, och på alla andra ställen jag kikade...

SURT!!! Lite smått irriterad men vägrade ge upp! Mannen i den första affären i Shibuya hade berättat för mig att storleken större, 32GB, bara kostade 40kr mer per månad, så då fick det väl bli den tänka jag och åkte tillbaka till Shibuya. Man ska inte göra affärer på hungrig mage så först blev det lite underbar smarrig japansk lunch.

Grillad makrill, pickles, Jagaimo, miso-soppa och sallad

Väl tillbaka i den första affären så hade de givetvis sålt slut på alla dem också! SERIÖST!

Inombords frustade jag som en tjur av frustration! Dock låg det en "Media Markt" liknande butik på andra sidan gatan som sålde Softbanks abonemmang till samma priser, så ut igen och till nästa affär. OCH YES!!! De hade den! iPhone 5S, 32GB i Space Grey, HURRAAAAA!
Det tog väl ungefär 2 timmar att fixa allt men sen stod jag äntligen där med en "fullt redo att använda" iPhone.

Tyvärr blev det ingen titt på lägenhet. Funabashi-san, som jobbar för relocation agencyn, hade blivit förkyld å lämnat återbud. Men vi ska åka nästa lördag istället, nåt jag ser grymt mycket fram emot! Vill hitta mitt eget så jag kan börja starta ett liv på riktigt! Som det är just nu är allting lite halvt temporärt och jag vill inte direkt köpa några basmatvaror som jag ändå måste slänga sen osv.

Jag mötte i vilket fall som helst upp med Takumi och vi drog vidare till gay-distriktet. Blev en helt alkoholfri kväll eftersom jag käkar mediciner men det är inget som stör mig. Det var kul att träffa alla igen och att de fortfarande kom ihåg mig trots att det var nästan ett halvår sen (^^)

Söndagen ägnade jag med mig själv och shopping. Behövde ny handväska till jobbet och lite kontorsmaterial. På vägen mot tåget stötte jag på en liten mini-marknads-festival här i Ikebukuro. Nedan följer två videos med uppträdande av japanska traditionella Taiko-trummor.

 

På japanska festivaler/marknader finns det alltid, till min förtjusning, en massa små stånd med mat.

いそべ焼き (isobeyaki, soja-marinerad grillad mochi)

Att köpa tamponger e skämmigt så de måste
läggas i en påse så ingen kan se vad
du har köpt.

Lite störigt nog blev min första shoppin-prioritet tamponger. Och det mina vänner, är inte det lättaste att få tag på! Tampax hittar man överallt men de är kassa, fungerar verkligen uruselt. Dock lyckades vi (jag å de andra svenska tjejerna) hitta ett märke som fungerar någorlunda bra, även om det inte kommer i närheten av O.B. Dessa är dock grymt svåra att få tag på och finns bara i ett fåtal affärer. Efter lite om och men blev det BINGO!

Mellan alla affärer så sprang jag på en liten djuraffär, och många av er där hemma skulle nog gråta om ni stötte på en. Små kattungar och valpar är i små bås så man kan titta på dem och välja den man vill ha. Bra för den som ska köpa men säkert väldigt stressande för djuret, som tur är i alla fall så tas alla djuren undan några timmar då och då under dagen och får vila från all uppståndelse.

En trött liten valp som sover i sin "bur"

Hitta några coola väskor gjorde i
papper, dock ändå riktiga och fullt
funktionsdugliga

 
Jag vet inte om det beror på att Japan har en så stor befolkning eller inte, men i detta land finns verkligen alla typer av människor, och det är helt okej att sticka ut från normen! Plus att deras norm skiljer sig lite från den västerländska, framförallt när det gäller bilden av vad som är manligt och kvinnligt. I alla fall är det så jag upplever det.

Ett exempel är att i Japan har även männen förstått det praktiska i att ha en handväska, och alla män har därför manbags! De är ofta lite "sportigare" till utseendet jämfört med handväskor riktade till kvinnor, men ibland går det ärligt talat inte att se någon skillnad! Och varför inte, även män bär med sig saker när de ska gå på stan, eller?

Fluffiga, översöta vantar

Förutom det ser man ofta att männen bryr sig väldigt mycket om kläder, hår, acessoarer. Många av mina  tjej-kompisar, svåväl västerländksa som japanska, upplever de japanska männen som väldigt omanliga, näst intill kvinnliga.Och så kan det nog va! Men ur vissa perspektiv är de riktiga mansgrisar!

Manbag, borde även västerländska män
börja med. Praktiskt!

Ta t.ex att de flesta männen fortfarande inte gör någonting i hemmet, vissa vet inte ens var diskmedlet står någonstans! De anser fortfarande att det är mannen som ska jobba och tjäna pengar medan kvinnan ska vara hemma för att ta hand om hem och barn. Lyckligt nog börjar de japanska kvinnorna också vilja göra karriär och det blir mer och mer jämnställd mellan könen i den yngre generationen! Dock är affärer och reklam extremt könsinriktad med t.ex. blåa prislappar för skor till män och rosa prislappar för skor till kvinnor m.m.

Det är inte bara männen som skiljer från det västerländska utan sättet att uttrycka sig allmänt skiljer sig ganska mycket, tycker i alla fall jag. Jag ser dagligen personer som t.ex har en fluffig jacka med en luva som har öron och föreställer en katt eller något annat gulligt, man blandar färger och mönster utan några regler osv. Däremot skulle jag vilja påstå att gothica-lolita, cosplay som många känner till inte tillhör vanligheten, det ser man i princip bara på utvalda platser som Harajuku Tokyo eller Ozu i Nagoya.


Kan detta sätt att uttrycka sin stil privat kanske vara en effekt av att de är så styrda i hur de måste klä sig professionellt? För Japan älskar uniformer, i alla dess slag! Tror inte att jag har sett en enda arbetsplats som inte har någon form av uniform! Vi har en på mitt jobb också, som vi dock inte måste bära hela tiden, men som många faktiskt (dock flest män) väljer att klä sig i ändå.

Kanske inte den manligaste utstyrlsen i en
västerländsk persons ögon. Men vad spelar
det för roll? Det är inte kläderna som
bestämmer könet.

En person som klär sig Lolita,
detta är alltså inte vad man ser
överallt. Dock är det många som
verkar ha den uppfattningen.

 

Älska bio!!

Efter en massa shopping, trängsel med massa
människor (för det finns en del i Tokyo!) så hade jag bestämt mig för att gå på bio. "Bio? Igen? Var inte du på bio nyss?" kanske ni tänker nu...
Men jag såg trailern för 陽だまりの彼女 (Hidamari no Kanojo), den verkade så otroligt bra, och man kan inte få för mycket av bra film!

Och om den var bra! Sorglig och vacker, man kunde riktigt höra hur alla satt och snyftade i salongen i slutet.





Sen var det bara att snällt bege sig hemåt och förebereda inför den kommande arbetsveckan som börjar imorgon!

Med två kostymer och ny handväska ska
jag väl ändå vara redo för en karriär i Japan!