Sumo, andra gången gillt

Jag har varit på sumo,då i Nagoya, en gång tidigare 2011 tillsammans med min goda vän dunbollen. Vi fick då hjälp från skolan att boka biljetter och satt i den övre sektorn. Ingen av oss kände till mer än det vi läst på wikipedia och hade med andra ord noll koll på vem som var vem och hur det funkade med att de svaga tävlar först och att nivån successivt avancerar under dagen.

Det var intressant ut ett kulturellt perspektiv men sportmässigt kände jag mig inte överdrivet road och jag har inte haft en tanke på att gå igen, tills förra veckan! En kollega som varje år får gratis biljetter och hade en över frågade om jag, tillsammans med några andra, var intresserad av att hänga med. Jag hade tänkt att tacka nej först, då jag från den tidigare gången inte blev så frälst, men denna gång var det bra platser med fri dryck och mat så jag tänkte att det är trevligare än att sitta själv hemma och hakade helt enkelt på!

Tydligen hög status att vara Sumo-fru,
kanske nåt å sats på? Eller vad säger ni!

Allt eftersom det spred sig bland mina team-medlemmar att jag skulle på Sumo och med bra platser fick jag en hel del intrassant saker berättat för mig vilket gjorde att mitt egna intresse för den kommande dagen växte. Bl.a att biljetter i den sektorn vi skulle sitta är jättesvåra som privatperson att få tag på, en del av sumo-brottare är så nya att de inte hunnit spara ut håret till korrekt frisyr men har chans till att bli mästare osv.

Ichinojo (t.hö), en stark rookie som utmanar de i toppen
Bildkälla

Alla vet att Sumo kommer från Japan och de flesta ser det nog mest som en underligg sport där feta karlar i en blöjliknande byxa brottas och knuffas med varandra. Men det finns en mycket djupare anledning till varför Sumo är utformad som den är och varför den är vald till Japans nationalsport.

Sporten har sitt ursprung i Shintoismen och och kan dateras bakåt ända till Edo-perioden (1603-1868). Till början, innan det blev en sport,  var det en uråldrig shinto ritual som utfördes för att hedra andarna (kami) och försäkra en bra skörd. Den Sumo som vi känner till idag med den blöjliknande utstyrsel kom först senare och under 1600-talet bar man löst sittande höftskynken.

Många av de gamla shinto ritualerna från förr lever kvar och är en viktig del även i dagens Sumo. Ett exempel är när turneringen ska startar och alla Sumobrottare, iklädda Kesho-mawashi (en form av förkläde) kommer in i arenan för att gå upp och ställa sig utefter ringkanten, vänder sig inåt och klappar händerna, lyfter ena handen för att sen lyfta på "förklädet", lyfta båda händerna för att sen slutligen gå ut samma väg som de kom.

När de sa att det ingick fri dryck och mat så skojjade de verkligen inte!
Rött el vitt vin, shochu (typ japansk vodka), öl och sake + alkoholfria drycker, 1 stor matlåda + 4 små lådor med mini-rätter, + 8 påsar snacks och fri glass. Det var nästan så de blev problematiskt då sittytan var otroligt liten och där skulle vi få plats med, förutom oss själva, skor + väskor, + matlådor + skräp som blev. Det var trångt till en början innan vi ätit upp maten ska jag säga!

Matlådor för en person, vi var fyra stycken så ni kan tänka er
att det blev några lådor att göra plats för!

Ruben + hans fru och lilla jag!

Finns det hjärterum finns det stjärterum!

Ichinoji vann sin match, vilket innebar att om den föregående mästaren Hakuho skulle förlora sin match så skulle de bli en sista avgörande match om mästartiteln. Med andra ord, spänningen var på topp och det var fullsatt!

Hakuho var dock starkare än sin motståndare och vann sin match och blev därmed mästare för andra gången i rad. Han är mongol men är älskad av japanerna då han trots sin framgång är otroligt ödmjuk och har anammat den korrekta inställningen och attityden för en Sumo-brottare.

Efteråt stod vi och vänta utanför för att se när mästaren Hakuho skulle hoppa in paradbilen och åka på ett kortare segertåg, och det var minst sagt smockat med folk!

Det var en fantastiskt trevlig dag och förutom all god mat och dryck fick vi med oss presenter hem, en hel papperskasse! Den var fylld med en högkvalitativ badhandduk med sumo-motiv, desserter, snacks och kycklingspett. Dessutom hade jag matlådor, snacks och 1½ flaska vitt vin kvar sen tidigare.

BINGO!