En första jul i Sverige

Min vistelse i Sverige var inte över i och med att jag lämnade mina kollegor efter jobbresan i Göteborg. Nej tvärtom, nu väntade den trevliga biten med julfirande tillsammans med släkt och vänner!

Efter en lugn natt hos mor och lite födelsedagsfirande hos farmor gav jag mig in mot stan för att möta upp Nao. Det var lite spännande med tanke på att han aldrig varit i Sverige tidigare. Skulle han gilla det? Eller kanske rent av avsky det? Det återstod att se efter en vecka av fullspäckat schema!

Vi började äventyret med en dagstur till Stockholm och jag måste ge honom lite credd för även om han led av jetlag och var trött efter den långa resan var han full av energi trots den tidiga morgonen. Dock hade han haft oturen att bli av med alla de svenska pengarna han växlat före resan så vi fick börja att springa runt i sthlm och försöka växla på nytt, vilket var lättare sagt än gjort då alla växlingskontor kräver pin-kod och inte accepterar enbart signatur!

Till slut hittade vi en lösning och kunde fortsätta vår dag med Skansen och gamla stan innan det var dags att ta tåget upp till Ockelbo.

Nja, Kimono passar bättre tror jag!

Svensk matupplevelse på restaurang i gamla
stan. Planklax samt älg-köttbullar!

Efter att ha vandrat i timmar bland svenska traditionella byggnader på skansen, provat färskbakat traditionellt tunnbröd, tittat på älgar m.m. tog vi oss in till Gamla Stan för en liten matbit. Restaurangerna är många och det är inte lätt att välja utan att veta om man köper grisen i säcken eller inte.

Med magarna fulla av svensk mat var det dags att ta tåget mot Ockelbo from centralen. Jag som bara åker tåg i Sverige 1-2ggr/år blev utsatt för min sedvanliga tur och SJ. 1h försening som skulle kosta oss vår connection i Gävle och summa sumarum skulle vi bli över 1.5h sena. Så istället för en lugn och skön resa blev det mest att engagera sig i att prata med personalen för att få veta om anslutande tåg skulle invänta vårt sena tåg eller inte...
Det positiva i soppan var att Nao fick uppleva något av det mest svenska man kan uppleva, SJ STRUL! En helt ny upplevelse för honom som är van vid att tågen går i tid näst intill alltid.

Vi kom till slut fram då anslutande tåg var inspirerade av julens goda andar och inväntade oss i 20min. Väl framme väntade trevlig sällskap hemma hos Dunbollen med lite kvällsmackor och det bästa utav allt, Klappgröt!

Dunbollen, gullig som hon är, gick upp tidigit nästkommande dag och bjöd på en fantastiskt god brunch med scrambled egg, nybakade scones m.m.

Vår resa till Ockelbo var kort och innan det var dags att åka tillbaka hem igen gjorde vi en dagsutflykt till Gävle. Jag och Dunbollen hade tidigare pratat om Gävlebocken och hur den bränns ner i princip varje år men om den stod kvar ville Nao åka och se underverket, eller vad man ska kalla det.

Det är svårt att veta exakt vad man vill att någon ska få uppleva första gången de besöker ett nytt land. För mig och för Dunbollen som är uppfödda här är allt mer eller mindre normalt...

Men något som definitivt är en härlig upplevelse är att mata de Gävliska änderna! De är något speciellt!

Bara man närmar sig deras område kommer de springade i full fart i väntan på att du ska ge mat. De är totalt orädda för människor och man kan utan problem mata dem direkt från handen!

Jag fick massor av fina underbara julklappar från allesammans även om det är nog med att få träffa familjen egentligen. En av dessa klappar var en dag tillsammans på en relax-avdelning i mälarparken. Bubbelpool och bastu i stora lass! Nao, galen som han är, tog ett extra kliv och la även till ett vinterdopp på menyn!


Efter två veckor av god mat och trevlig sällskap blev det dags att åka hem och vi tackade för oss. Förhoppningsvis kan vi komma nästa år igen!

Svea, here I come!

Det kom plötsligt och det var helt oplanerat men nu är det klart, jag ska åka till Sverige 12 Juni och stanna till den 26. Frustrationen av att befinna sig långt bort när någon man håller kär inte mår bra blev för stor och tack vare underbara förstående chefer blev resan möjlig!

Eftersom jag vill åka hem även i jul så var det inte tal om att ta ut semester för att åka nu i Juni, men tack vare att mina chefer är flexibla och har förtroende för mig så lyckades jag deala till mig att jobba från hemmet i Sverige. Det kommer bli tufft men målet är att köra kl 04-12 varje dag för att vara tillgänglig när de på kontoret jobbar, man kan ju alltid hoppas att det gör att man slipper jetlag när man kommer hem till Japan igen! haha!

Lyckades hitta billiga biljetter med Qatar airlines, bara 4500kr tur och retur! Dock får jag erkänna att jag är lite nervös över att mellanlanda så nära krigsdrabbade länder samt flyga rakt över Irak och Syrien på vägen mot Sverige.

Men innan jag lämnar Japan för svensk blöt sommar var det på tiden för premiär av vandring i ett av de 100 bergen för i år! Efter mycket diskussion mellan mig och Nao så fick det bli Mount Akagi då det låg närmast. Det är 1828m högt och ligger i Gunma prefekturen, ca 2 timmar med bil hemifrån. För mig blev det nr 6 av 100, och jag har sagt det tidigare men att bestiga alla 100 är ingenting jag tänkt stressa mig igenom utan något jag tänker pyssla med när det passar sig.

 

 

Eftersom det var Juni så var vi självklart tvugna att fira midsommar! I Roppongi finns en liten svensk restaruang som ofta köra svenska högtidsmenyer och självklart hade de midsommartallrik!

Rabarberpaj, hade nästan glömt hur gott det är!

Det var mysigt att träffa alla och att ha nära till joggingspåret med träd och grönt var helt underbart! Jag tror jag var ute och sprang nästan varje dag! Det var balsam för själen!
Och självklart blev det även att grilla!

Det enda som var misslyckat var väl midsommar som enbart bjöd på ösregn och inte gav mycket till midsommarkänsla. Dock blev det en otroligt mysig dag ändå, även om inte midsommarkänslan infann sig, med  delikat silllunch å grillat!

Två veckor går fort och det blev dags att tacka svea för denna gång men åker som sagt hem i jul igen och då hoppas jag på mängder av snö!

Blev lite presenter å ta med sig tillbaka!

Ett kärt återseende

Då har mitt besök hemma i Svea närmat sig sitt slut och det är dags för mig att imorgon åka tillbaka till mitt japanska hem.

Trots att det gått lite över ett år sedan jag träffade alla så har tiden gått fort och det har inte alls känts som att jag befunnit mig på andra sidan jorden utan snarare nästan som när jag bodde i Göteborg.

Det är kort om tid och många man vill träffa och när de man vill ses nästan bara kan samma dagar blir det ett litet pussel men jag måste säga att jag tycker det i slutändan blev väldigt bra och jag är jätte tacksam för de som ställde upp att åka en liten bit och gjorde det möjligt att ses!

Startade dagen med en runda i joggingskorna

Gamla goa Skantzen!

Svea, vad jag har saknat din ljuva natur!

Min vistelse började i Hallstahammar hos mor. Som alltid när man är där blir det god mat, struntprat och mys i soffan framför TVn. Största besvikelsen var när vi hade planerat ost&vin kväll framför bingolottos uppesittarkväll och SJ försenade mitt tåg hem från Örebro med nästan två timmar!

Det var inte igår jag såg en sådan tom perrong!

Plötsligt fick jag känslan av att jag hamnat i skåne...

Även om SJ förstörde slutet av dagen med tågstrul var dagstrippen till Örebro fantastisk och det var så härligt att träffa underbara S igen! Vi ses nästan aldrig nu för tiden men varje gång känns det som tiden har stått still och det var igår vi hängde näst intill varje helg i Sthlm.

Stan började sakteligen vakna till liv

Örebro slott

Vi anlände tidigt, eller ja kl 09, på morgonen och staden var som död! Ingen av oss har direkt spenderat någon tid i Örebro tidigare så förutom slottet var vi inte så väl pålästa. Men vad gör det när det finns konditorier och man har 1½ år att ta ifatt! En smarrig smörgås och en stor kopp te och sen swisch var kl 11! Resten av dagen flöt i samma anda och vi vandrade lugnt på gatorna och kikade in i lite affärer som såg intressanta ut.

En härlig dag med underbara vännen S!

Efter Örebro var det dags för Julafton i vanliga hederlig anda med jullunch hos Mor och Kalle Anka hemma hos min faster. Två dagar innan hade vi sån tur att det föll just tillräckligt med snö för att täcka marken och minus grader för att hålla allt kvar och ge oss en vit jul. Jag har sagt det förut men jag säger det igen, hur mycket jag än älskar äventyr så finns det ingen bättre jul än den hemma med familjen i Svea! Största skillnaden från när man var barn är att klapparna är färre och mindre, men antagligen dyrare, haha! Alla var i alla nöjda!

Årets julgran (?)

Jul = Mums & glufs!

Julmat, som jag hade längtat!

Det var trevligt att träffa alla och maten var underbar!

Efter jul spenderade jag tiden i V-ås hos min Far och K med promenader i solen nere vid hamnen, bowling, kolla på gamla bilder och ett besök till Kokpunkten. Det är ett äventyrsbad med med massor av häftiga rutchkanor, utebad, bubbelpolar och spa avdelning. Det var lite häftigt att simma ut till utomhusdelen med -16 grader i luften! Stället kan starkt rekommenderas!

Mälarparken

Hamnen

Jag och Far

Vid tog fram diabilds-projektorn, nostalgi!

Sista dagen, idag alltså, spenderade jag i Södertälje med mormor, mamma L, lillasyster&bror + lilla söta O som har blivit så stor på det här året!


Vill tacka min familj för en underbar tid! Det var så underbart att träffa alla och jag längtar redan till nästa jul när vi ses igen! Puss å kram på er!

En mysig vecka

Tiden går fort när man har roligt och det är redan dags för far och Kristina att bege sig hemmåt till Svea igen. Det har varit en lagom intensiv vecka med mycket skratt och mestadels bra väder!

Vi började veckan med ett besök i Kawagoe, en liten stad som ligger i Saitama ca 20 min från där jag bor, och som har en köpmansgata i gammal Edo stil. Innan vi åkte till köpmansgatan blev det dock några tempelbesök och en mega-god sojaglass! Tyvärr var i princip alla körsbärsblommor överblommade men vi hade turen att hitta ett träd med kanske 50% kvar. Det var riktigt fint och jag tror det uppskattades!

 

Gammalt möter nytt! En kvinna i traditionellt kimono pillar
på sin smartphone

På eftermiddagen sen när vi kommit hem var alla helt utmattade. Att far och Kristina var trötta är ju självklart med tanke på tidsskillnaden osv. Men även jag och Kai var helt slut och somnade utslagna i soffan framför TV:n,,,

Därför bestämde vi det gör att göra det lätt för oss och valde därför att äta middag på Hamasushi, en närliggande Kaiten-sushi. Förutom enkelt blev det en rolig och intressant upplevelese för dem båda! Den sushi de smakat tidigare i Sverige var tydligen ingen höjdare men igår var de väldigt nöjda och till min förtjusning kan de tänka sig att gå tillbaka en gång till innan de åker hem.

På tisdagen bar det av mot Kyoto vilket innebar tidigt morgon! Vi skulle först ta oss till Tokyo station och sedan åka Shinkansen ner till Kyoto. Dock i min bokning hade jag bokat Kodama och inte Nozomi vilket innebar att vi stannade vid alla stationer...suck! Men vi satt i alla fall i första klass på vägen ner så resan var bekväm åtminstone!

Mitt i rusningen till jobbet!

Mot Kyoto på shinkansen!

När vi väl var framme i Kyoto var det lunchtid och med det kanonväder som vi hade kom jag med den briljanta idén om att istället för att sitta inne någonstans gå och köpa en matlåda på en convenience store för att sätta oss i en park och avnjuta maten i solen. Det jag dock inte var medveten, då jag inte tänkt på det innan, är att Japan lider stor brist på parker med bänkar och bord som möjliggör detta! Då de inte heller har någon allemansrätt kan man inte bara sätta sig hur som helst heller...

Vi gick runt och leta och efter en liten stund fick vi ett tips från en tempelvakt om en närliggande park. Vid det här laget var ingens humör helt på topp och irritationen var ett växande faktum, till och med så pass att vi var på väg och sätta oss på en sten utefter vägkanten!
Men, vi samlade ihop oss och gick åtminstone till parken vakten hade pratat om! Det visade sig i själva verket vara en traditionell japansk trädgård och före ingången till själva trädgården hade de en liten hörna där man fick sitta och äta, om man först betalade inträde! Vid det här laget var det inget snack om saken, vi betalade och satte oss och njöt av vår mat. Eftersom vi ändå hade betalt valde vi även att ta oss en titt på trädgården, och det visade sig att det som verkade vara en flopp med vår lilla piknick blev otroligt lyckat för trädgården var jättefin!

Efter att vi äntligen hittat en plats att äta vår matlåda på!

Efter att vi hade lyckats få i oss vår lunch och beundrat trädgården tog vi oss till vårt hotell för att vila en liten stund innan vi skulle åka till Kiyomizudera samt gå ut och äta.

Trots att jag har varit till Kyoto flera ggr har jag aldrig haft tiden att ta mig till Kiyomizudera tidigare och det är ett tempel som jag verkligen länge har velat åka till. För att komma till templet fick vi gå uppför en liten gata med turistbutiker så långt ögat kunde nå men till slut nådde vi i alla fall toppen och kunde njuta av den vackra utsikten som målades grann av kvälls-solens strålar.

Vi avslutade kvällen med att gå till en Izakaya (Japansk bud/restaurang) där vi valde ät och drick hur mycket man vill i 3h. Inte för att någon av oss tre är storätare men det var ett bra sätt att få möjlighet att prova flera olika japanska rätter utan att notan drar iväg. Till min glädje gick det mesta hem! Det japanska köket är så mycket mer än bara sushi när man väl börjar titta lite nogrannare!

Jag och Kristina avslutade kvällen med ett bad i hotellets Onsen på övervåningen, dock är baden otroligt varma så man blir inte långvarig i, åtminstone inte jag!

Onsdagen var en ny dag och med nya samlade krafter käkade vi hotellfrukost för att sen bege oss av till Kinkakuji (Guldpaviljongen). Pappa var väl inte överdrivet imponerad och tyckte det såg fejk ut och på ett sätt kan jag väl hålla med honom. Templet i sig är väl inte jättevackert men tillsammans med omgivningen är det riktigt fint! Absolut finast kan jag tänkte mig att det är på våren när körsbärsträden blommar eller på hösten när höstlöven målar utsikten med sina klara färger.

Trångt på bussen!

Rökelse vid templet. Det sägs minska risken för sjudkom så
man ställer sig vid rökelsen och för röken mot kroppen,
speciellt de delar som är sjuka eller känsliga.

I vanliga fall när jag reser så är det med ett fullspäckat schema tills fötterna värker och inte bär mig längre så denna resa var för mig otroligt lugn och skön! Vi hade planer på att promenera i Gion före tåget hem men av en ren tillfällighet passerade vi igenom Gion kvällen innan påvägen till restaurangen. För er som inte vet är Gion känt som distriktet i Kyoto där Geishorna håller till och vi hade faktiskt tur och såg en, dock på långt avstånd. För de ränner inte runt i överflöd som man kanske kan tro!

Vi fick nöja oss med 2:a klass på tåget hem och det gick bra, dock var 1:a klass absolut mycket mysigare! haha! 

Jag hade bokat vårt tåg så att vi skulle vara framme i Tokyo runt 21. På detta viset hade jag tänkt att vi skulle kunna ta pendeln hem mellan de två rusningstrafiks timmar, men gissa om jag gick bet! Vi hamnade mitt i klungan av alla kostymnissar som skulle hem och blev ordentligt intryckta på tåget. Det var nog den mest folktäta turen för mig med men jag har åtminstone upplevt liknande innan, medan stackars far och Kristina som aldrig upplevt något liknande, och inte heller var beredda på det, fick sig en liten shock tror jag!

Tiden går fort när man har roligt och halva veckan hade nu gått och det hade blivit torsdag. På schemat stod ett besök i Asakusa och Tokyo Skytree. Kai hade gått och blivit genom förkyld så hon skulle möta upp oss senare på dagen för å bara följa med till Skytree om hon orkade. 

Far har förstått hur man åker tåg i Japan!
Man ska som sagt ta seden dit man kommer!

Asakusa är väl besökt av turister, både inhemska och utlänningar. Vilket inte är så konstigt då ett av Tokyos populäraste tempel ligger mitt i och omges av små presentbutiker perfekta för den som vill köpa med sig nåt litet minne. 

Long time no see! Min älskade Mitarashi-dango!

En gammal traditionell Yatai

När man får besök på det här sättet vill man försöka få dem att uppleva allt, vilket är omöjligt på en vecka, så jag försöka plocka ut lite bitar här och var, en av dem var Okonomiyaki till lunch. Om man ska beskriva det påminner det lite och den svenska röstin förutom att ingredienserna och tillagningssättet är annorlunda. Man sitter vid ett bord som har en stor stekplatta i mitten och steker maten själv, tror jag pratat om det på bloggen innan i inlägget Year-end-parties. Jag var lite nervös för jag har aldrig vänt och stekt helt själv förut, det har alltid funnits någon erfaren Japan med i sällskapet tidigare! Det gick bra i alla fall och maten smakade väl!

Lite mörka men helt klart godkända!

Tokyo Skystree!

En fika sitter aldrig fel oavsett land man
befinner sig i!

Hur har ni det därborta i Svea?

Slitna efter in intensiv vecka fixade vi lite mysig middag
hemma med diverse Okazu (smårätter)

Under vår resa i Kyoto insåg vi att det skulle bli smidigast för Far och Kristina att ta in på hotell sista natten eftersom deras flyg skulle avgå tidigt söndag morgon, detta innebär en kväll mindre att umgås men för att få ut det mesta av tiden tog de ändå en kvällsbuss. Dock blev fredagen vår sista heldag och den bjöd tyvärr på regn. Ska dock inte klaga allt för mycket då vi hade kanonväder hela veckan!

Far&Kristina var snälla och diskade i mitt lilla
kök medan jag tog mig ett varmt härligt bad!

Lördagen bjöd åter på sol så vi bestämde oss för att gå till en park en bit bort för att titta på lite blommor och bara njuta av vädret innan det var dags för de tu att ta bussen mot Narita Airport. 

Genmodifierade radioaktiva gigantiska monster paddor!

Lanskapsmålare

Det var jobbigt att säga hejdå vid bussen och det blev tomt hemma, tack och lov att Kai fortfarande är kvar så att det inte blev alldeles tyst och ensamt!
Saknar alla därhemma och ser fram emot att fira julen tillsammans med familjen hemma i Svea!

Efter en veckas envist kämpande är här ett
bildbevis på att hon lärde sig äta med pinnar!